Svenskar vill ha strängare åtgärder mot plasten

–  Vår undersökning visar att svenskar tycker att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem, och att man gärna ser hårdare tag från politiskt håll. Störst ansvar för att ta itu med problemen lägger befolkningen på industrin, men även individer och EU:s institutioner ses som viktiga spelare, säger Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

I undersökningen – som genomfördes av SOM-institutet – fick de som deltog ta ställning till 18 förslag på hur plast kan regleras. Resultaten visar att samtliga förslag, oavsett hur långtgående de var, har stöd i opinionen. Emellertid – och kanske inte så överraskande – fick mjukare förslag som standardiserad information på förpackningar, att nya produkter ska kunna återvinnas, och statlig subvention av miljövänligare materialproduktion ett högre stöd.

Stora skillnader mellan män och kvinnor

Mer tvingande insatser, som skatt på engångsprodukter, förbud mot fossilbaserad plast år 2030, samt att butiker som säljer produkter av plast också ska erbjuda reparation fick däremot mindre stöd.

Undersökningen visar dock på stora, signifikanta skillnader mellan grupper. Kvinnor är betydligt mer positiva till långtgående åtgärder än vad män är. Även vänster- och högerväljare skiljer sig åt – vänsterväljare ställer sig bakom en hårdare plastpolitik i högre grad än de till höger.

Läs mer: Plasten bör få nittionio liv

Pantsystem sticker ut

Vissa förslag sticker dock ut i undersökningen, såsom ett utökat pantsystem. Trots att konsumenten betalar mer för produkten i affären får denna reglering högt stöd i alla samhällsgrupper. Det är också den typ av åtgärd som pekas ut som mest effektiv för att komma åt plastproblemen. Även tull på importerad fossilbaserad plast har ett starkt stöd hos svenskarna.

– I Sverige upplevs pantsystemet som opolitiskt, kanske eftersom vi är vana vid det. Att utöka systemet med fler produkter kan därför vara ett bra första steg framåt, både vad gäller att skapa legitimitet för ytterligare åtgärder och bidra till mer återvinning, säger Karl Holmberg.

Läs mer: Påhittig pant ger mer återvinning

Lära av andra viktigt för omställning

Karl Holmberg och hans forskarkollegor ser olika vägar framåt för att skynda på omställningen och undvika onödig polarisering av plastpolitiken på basis av ideologi och kön. Dels är ”best practice” viktigt för att lära av lyckade exempel på annat håll. I Australien används ett enhetligt system för att märka upp hur förpackningar ska återvinnas och därmed underlätta återvinningen för konsumenter.

I tyska staden Freiburg används återanvändbara koppar i ett lokalt system som nästan har ersatt engångskoppar. Dels bör insatser göras stegvis – via regleringar med mycket högt stöd, eftersom de kan bidra till att skapa goda förutsättningar, och successiv acceptans, för mer långtgående politiska åtgärder.

Dystopiska berättelser kan göra susen

Sist men inte minst kan utopiska eller dystopiska berättelser om framtiden spela en avgörande roll för att skapa en vision om vad vi arbetar för eller till varje pris vill undvika.

–  Det är inte en naturlag att kvinnor och vänsterväljare prioriterar plastproblemen högre. Berättelser kring en mer hållbar användning av plast, som tilltalar olika grupper, även en manlig publik som står till höger, kan här vara viktiga verktyg för att åtgärder ska uppfattas som effektiva och välriktade, säger Johannes Stripple, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.

–  På sikt måste vi höja ambitionsnivån, och då kommer mer långtgående förändringar som bygger på resurssmart användning där återbruk, reparation och delning får en mer given roll i våra konsumtionsmönster att krävas, avslutar han.

Så får vi bukt med plasten – forskarnas råd:

• Det finns i allmänhet ett stort stöd för att ta itu med de problem som är kopplade till plast. Beslutsfattare bör inte vara rädda för att reglera bort plastens avarter.
• Tillämpa stegvis förändring och best practice. Börja med policies med mycket högt stöd och lär av lyckade exempel på andra platser, men kommunicera också visionen om en mer långtgående hållbar plastanvändning i en närstående framtid.
• Det finns ett klart stöd för ett utökat pantsystem. Pantprincipen har stor potential då den resulterar i att värdet av förpackningen indirekt bibehålls efter dess användning -således kan en expansion av pantsystemet till fler kategorier av förpackningar vara ett effektivt steg framåt.
• Svenskar stöder en tullsats på importerad fossilbaserad plast. Inkluderandet av petrokemiska produkter i EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) har sannolikt allmänhetens stöd.
• I längden är plastanvändning kopplad till en större fråga kring en ohållbar konsumism. Återanvändning, utlåning, delning och i vissa fall minskad konsumtion är nödvändigt. Berättelser kring framtidens hållbara materialanvändning kan spela en viktig roll i detta skifte.