Minskad avverkning av skog ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år). Ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt – även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila källor.
De största effekterna ses i skogsrika län med liten befolkning, som exempelvis Jämtland, medan effekterna är mindre i områden med lite skog och stor befolkning som exempelvis Skåne.
Inom svensk skogsindustri, samt även inom politik och statsförvaltning, är idén om att skogsbruk är bra för klimatet etablerad som sanning. Men detta ifrågasätts av många internationella forskare. Forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet har studerat hur skogsavverkningar i olika delar av landet påverkar koldioxidhalten i atmosfären.
Stor nytta för klimatet med minskad skogsavverkning
– Det som nog förvånar många är att minskade avverkningar ger stor klimatnytta, trots att vi då tvingas använda mer av fossila produkter och bränslen. Förklaringen är främst att skogen betraktas som avverkningsmogen vid en ålder när växande träd fortfarande fixerar stora mängder koldioxid, men också att ett kalhygge avger koldioxid. Denna effekt är så kraftig att den för lång tid framöver överskuggar de fördelar som skogsbruket ger, säger professor Göran Englund på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Fem olika län analyserades – Skåne, Västra Götaland, Gävleborg, Jämtland och Norrbotten). I dessa län är produktionen av skog olika hög. Analysen visade att i högproduktiva områden som Skåne och Västra Götaland, finns den största kortsiktiga klimatnyttan av minskad avverkning. Lägre, men mer uthållig klimatnytta, hittas i lågproduktiva områden som Norrbotten och Jämtland.
Även små minskningar ger stor klimatnytta
Forskarna visar också att den potentiella klimatnyttan, av att minska avverkningstakten, kan betyda mycket i förhållande till samhällets övriga utsläpp under perioden fram till 2045. Vid den tiden ska Sverige ha nått ”netto noll”, det vill säga inga nettoutsläpp av växthusgaser.
– Det är väl känt att en minskning av avverkningstakten ger klimatnytta på kort sikt, men storleken på effekten har man missat. Att effekten är så stor innebär att små minskningar av avverkningsnivåerna ger stor klimatnytta. Detta måste finnas med i de beslutsunderlag som tas fram, då det är avgörande för våra möjligheter att nå klimatmålen, säger studiens huvudförfattare Torbjörn Skytt, universitetsadjunkt på Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande vid Mittuniversitetet.
Riskabelt att öka avverkning
Forskarna noterar också att åsikterna av skogsbrukets klimatnytta är delad. Det handlar främst om vilket tidsperspektiv man utgår från, samt vilka antaganden man gör om skogsprodukternas klimatnytta. De som förespråkar ökade avverkningsnivåer fokuserar i regel på de långsiktiga effekterna. På mycket lång sikt, vilket handlar om mer än 100 år, kan nämligen dagens skogsbruk ge större klimatnytta än ett skogsbruk med lägre avverkningstakt.
– En sån strategi kräver att vi kan acceptera ökade utsläpp under de närmaste 50-100 åren. Det skulle vi kanske klara med ett klimatsystem i balans, men i dag när vi har höga och ökande koldioxidhalter – då är det en mycket farlig strategi, menar Göran Englund.
Vetenskapliga artikel:
Climate mitigation forestry – temporal trade-offs, Skytt T, Englund G, och Jonsson B-G. 2021. Environmental Research Letters
Kontakt:
Göran Englund, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, goran.englund@umu.se
Torbjörn Skytt, Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande, Mittuniversitetet, torbjorn.skytt@miun.se
Bengt-Gunnar Jonsson, Institutionen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, samt Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Bengt-Gunnar.Jonsson@miun.se
