Att rädda en svårt skadad tand med rotfyllning är en åtgärd som få patienter ångrar. Av patienterna skulle 87 procent välja samma behandling igen, trots att det är vanligt med smärta och obehag runt tanden.
Hälften av patienterna uppgav sig ha mild smärta eller obehag från sin rotfyllda tand under uppföljningstiden (upp till tre år) men trots detta var alltså det stora flertalet nöjda. De ångrade inte sitt val att låta rotbehandla i stället för att låta dra ut tanden.
När en tand rotfylls beror det ofta på att dess inre mjuka vävnad, pulpan, inflammerats eller infekterats. Rotbehandlingen genomförs i olika steg, vid flera tillfällen. Mjukdelar avlägsnas, och rotkanalerna fylls slutligen med en kombination av naturligt gummi och en slags cement.
Rotbehandling är fortfarande en vanlig och nödvändig åtgärd, trots en allmänt god tandhälsa. I Sverige, liksom i de flesta länder, utförs de flesta rotbehandlingar av allmänpraktiserande tandläkare – både inom folktandvård eller privat tandvård.
Kindtänder extra svåra att rotfylla
I flera av delstudierna analyserades data om en grupp patienter, inledningsvis 243 personer, som alla påbörjade rotbehandling på någon av de tjugo folktandvårdsklinikerna i regionen. Patienterna följdes sedan under ett till tre år.
De flesta rotbehandlingarna som studerades startades i samband med tandvärk på tänder med karies och stora fyllningar, och avslutades med rotfyllning inom ett år. Undantag var kindtänder där bara drygt hälften nådde målet med en rotfyllning. Istället fick många kindtänder dras ut.
– Det förefaller vara svårare att få ett bra resultat vid behandling av kindtänderna trots investerad tid och resurser. Rotbehandling är komplicerat. Man jobbar på tandens insida där man inte ser något, och är det längre bak i munnen blir det svårare, säger Emma Wigsten ,disputerad vid institutionen för odontologi på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och fortsätter:
– Rotbehandlingar av kindtänder medför betydligt större utmaningar än övriga tandgrupper. Det kan därför vara angeläget att undersöka om rotbehandlingar av kindtänder i större utsträckning skulle utföras av tandläkare specialiserade på rotbehandling.
Bättre hälsa efter rotbehandling
I sitt avhandlingsarbete har tandläkare Emma Wigsten studerat olika aspekter av rotbehandlingar som utförs i svensk allmäntandvård, med Folktandvården i Västra Götaland som bas.
I ytterligare en delstudie av 85 patienter på sex folktandvårdskliniker i Västra Götalandsregionen, som antingen påbörjade rotbehandling eller fick en tand borttagen. Hos gruppen som inledde rotbehandling sågs en något förbättrad hälsorelaterad livskvalitet, men inte hos dem som fick tanden utdragen.
– Studierna visar att patienternas livskvalitet påverkades positivt av rotbehandling. Däremot är det oklart om behandlingen är kostnadseffektiv i jämförelse med att ta bort tanden, vilket särskilt gäller för kindtänderna, avslutar Emma Wigsten.
Vetenskaplig studie:
Root Canal Treatment in a Swedish Public Dental Service – Studies of indications and results.Kontakt:
Emma Wigsten, emma.wigsten@gu.se
