Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte, men tidigare förluster av stora växtätande däggdjur har skakat jorden i grunden.
Vår kunskap om hur de största däggdjuren påverkar omgivningen – och hela jorden – har stora luckor. Det menar ett internationellt forskarlag som har kartlagt vetenskapliga studier om stora växtätares påverkan på ekosystemen. Nu efterlyser de mer forskning.
Allt mer tyder på att förhistoriska förluster av jordens största däggdjur är starkt kopplade till storskaliga förändringar i hur jorden fungerar. Betande och trampande av utdöda arter som mammut och jättesengångare påverkade jordens bördighet och kolinlagring och minskade förekomsten av bränder.
Deras rörelser över stora områden – även i områden med rovdjur som mindre växtätare undvek – gjorde att de spred både näring och frön via sin avföring.
Elefanter, noshörningar och flodhästar
Men hur är det med världens största däggdjur som lever i dag? Vad vet vi om elefanters, noshörningars och flodhästars påverkan på jordens funktion?
– Vi vet en hel del, men vi ser att kunskapen i stora drag är begränsad till afrikanska elefanter, på ett fåtal platser med en viss typ av klimat, säger Olli Hyvärinen, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, som tillsammans med kollegor vid SLU i Umeå, Nelson Mandela University i Sydafrika och Utrecht University i Nederländerna har gjort en systematisk sammanställning av den vetenskapliga litteraturen.
Det händer när djuren återvänder
Under den första halvan av 1900-talet dog flertalet gnuer i Serengeti på grund av boskapspest. Från 1960 började gnupopulationen att återhämta sig, och deras bete och tramp förbättrade markens bördighet och minskade förekomsten av bränder på savannen. En amerikansk studie visade att effekten av detta var så stark att gnuns återkomst omvandlade marken till en kolsänka. I vidsträckta slättområden som en gång varit en källa till koldioxidutsläpp lagras det nu in mer koldioxid än vad som avges (Fler stora däggdjur – för ett bättre klimat, SLU 2018).
Mest vet vi om afrikansk savannelefant
Av de 240 publikationerna om hur de största däggdjuren påverkar sin omgivning visade sig flertalet handla om den afrikanska savannelefantens påverkan på vegetation och biologisk mångfald.
Forskarna tror att anledningen till att arten är så välstuderad är att populationerna har vuxit i vissa områden och nationalparker; fler elefanter i ett område driver behovet av kunskap om hur dessa djur påverkar omgivningen.
Vi vet än så länge väldigt lite om effekterna av noshörningar, flodhästar och giraffer i Afrika, och av asiatiska elefanter och noshörningar. För att få djupare och bredare kunskap om dessa arters roll i ekosystemen behövs studier av fler arter och på fler platser, menar forskarna.
– De flesta studierna är gjorda på en väldigt begränsad del av djurens utbredningsområden. Konsekvensen blir att vi endast får kunskap om deras påverkan i en typ av miljö i ett visst klimat. Vi kan alltså inte använda kunskapen för att kunna förutse de största växtätarnas påverkan i framtida klimat, säger Olli Hyvärinen.
I sin fortsatta forskning kommer Olli Hyvärinen att fokusera på trubbnoshörningen (white rhino) och undersöka dess påverkan på vegetationens struktur och kolinlagring i jorden i Hluhluwe-iMfolozi Park i Sydafrika.
Tjuvjakten på de största växtätarna kan få oväntade konsekvenser
Tjuvjakten på elefanter och noshörningar riskerar inte bara att leda till utrotning, utan kan också påverka fördelningen av näringsämnen på savannen. På Afrikas savanner lever de flesta växtätande däggdjur under ett konstant hot om att bli ett rovdjurs nästa måltid. Därför undviker de områden där ett lejon kan lura och samlas istället på öppna platser, där de kan se faran komma. Växtätarnas spillning, det vill säga näringsämnen, ansamlas i dessa områden.
De riktigt stora växtätarna, ”megaherbivorerna”, å andra sidan, är någorlunda skyddade från predation genom sin storlek. De största växtätarna helst också helst betar i de förhållandevis säkra områdena, men sprider spillningen relativt jämnt över de öppna områdena, och därmed omfördelar näringsämnena på savannen. Försvinner de stora växtätarna går en viktig kugge i näringsämnenas kretslopp förlorad.
Läs mer: De största växtätarnas roll i näringsämnenas kretslopp.
Kontakt:
Olli Hyvärinen, doktorand, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, olli.hyvarinen@slu.se
Joris Cromsigt, universitetslektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, joris.cromsigt@slu.se
Vetenskaplig artikel:
Megaherbivore impacts on ecosystem and Earth system functioning: the current state of the science (Hyvarinen, O., Te Beest, M., le Roux, E., Kerley, G., de Groot, E., Vinita, R., & Cromsigt, J. P.)Ecography.
