Mediers bild av invandring påverkar våra attityder

Medier sägs ofta spela en central roll för vad människor anser om migration, men kunskapen är begränsad om hur, när och varför de påverkar.

I sin doktorsavhandling har Nora Theorin undersökt inställningen till migration samt gemensamma mönster och mekanismer i sex europeiska länder: Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern.

Skillnad mellan traditionella och alternativa medier

I Sverige verkade traditionella nyhetsmedier inte ha påverkat användarnas inställning i någon större utsträckning. Detta trots att undersökningen genomfördes under 2014–2016, när ett mycket stort antal flyktingar, 160 000, kom till landet.

Däremot påverkades de som konsumerade ”alternativa” medier. De som följde den alternativa högersajten Samhällsnytt (tidigare Avpixlat) blev mer negativa till invandring från länder utanför EU samtidigt som de som läste den vänsterinriktade ETC blev mer positiva.

– Vi behöver vara medvetna om den här skillnaden när vi talar om den allmänna opinionen ­­och mediernas påverkan ­i migrationsfrågor. Särskilt eftersom medier med en tydlig politisk, framförallt invandringskritisk, profil har etablerat sig alltmer som informationskällor i många västerländska demokratier, säger Nora Theorin.

Känslor spelar roll

För att ta reda på om det spelar någon roll hur medierna skildrar invandrare och invandring genomförde hon ett experiment med 5 510 deltagare i de olika länderna. De fick ta del av dels positivt, dels negativt hållna artiklar om migration – något som väckte olika slags känslor.

När invandrare förekom i ett positivt sammanhang minskade läsarnas negativa känslor vilket i sin tur också ledde till mer positiva attityder. Samtidigt minskades de positiva känslorna hos dem som läste negativa artiklar och de fick även mer negativa attityder till invandring.

– Känslor verkar vara en viktig mekanism och kan fungera som så kallade medierande variabler eller faktorer som förklarar varför människor påverkas av mediernas gestaltningar av invandring.

Medieanvändning och hot

Det visade sig även, när forskarna tittade internationellt, att medier verkar trigga igång upplevelser av hot i större utsträckning när det gäller utomeuropeisk invandring än migration inom Europa. Invandring från länder utanför Europa förknippades framförallt med kulturella hot, medan den enda negativa effekten vad gäller migration inom Europa handlade om ekonomi.

– Men resultaten skiljer sig så mycket åt mellan länderna att man inte kan tala om några allmängiltiga effekter eller gemensamma mönster, säger Nora Theorin.

Generellt var effekten av medierna mer begränsad än hon förväntat, både i Sverige och internationellt. Något som hon tror kan bero på att många sedan länge, långt före studien, redan hade etablerat så starka åsikter om migration att de är svåra att förändra.

Avhandling:

Us Versus Them and the Role of the Media .

Kontakt:

Nora Theorin, doktorand, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG, nora.theorin@gu.se