Norsk odlad lax rymmer från nätkassar i havet, vandrar upp i västsvenska vattendrag och parar sig med lokal vild lax. Det ställer till problem i det svenska laxbeståndet, då barn till kassodlad lax som föds och växer upp i naturen har svårare att överleva än laxungar med vilda föräldrar.
Tidigare studier visar att laxbestånden påverkas negativt när de tillförs gener från odlad lax. En ny studie från som gjorts i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norsk institutt for naturforskning (NINA), tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag.
– Laxen som odlas i kassar har avlats för att få egenskaper som passar storskalig livsmedelsproduktion. Den är tydligt genetiskt avvikande från vild lax och sämre anpassad till att klara sig i naturen. När odlad lax reproducerar sig med vild lax blir effekten att populationens överlevnad försämras, säger Stefan Palm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
– Genspridning på högre nivåer än normalt väntas även ge minskande genetiska skillnader mellan olika laxbestånd, vilket innebär en typ av förlust av biologisk mångfald som riskerar artens långsiktiga anpassningsförmåga, likt det vi sett i Östersjön.
Förrymd odlad lax går över gränsen
I Norge har problemet med att förrymd odlad lax vandrar upp i laxälvar och blandar sig med den vilda laxen uppmärksammats sedan mer än 30 år. Under senare tid har även funnits misstankar om att odlad lax vandrar upp i västsvenska vattendrag – men först nu har detta alltså bekräftats.
– Vi vet att förrymd odlad lax ofta kan simma långt. Därför är det inte förvånande att även svenska laxvattendrag är påverkade, säger Sten Karlsson, seniorforskare vid NINA.
– Trots detta är våra resultat viktiga då vi för första gången visar att problemet är gränsöverskridande. Det skulle nu behövas en större kartläggning som omfattar laxens hela utbredningsområde i Europa, fortsätter Sten Karlsson.
Norrmän vana att spåra förrymd lax
Arbetet bygger på analyser med särskilda dna-markörer och statistiska metoder utvecklade vid NINA för att identifiera odlad lax och dess avkomma. I Norge används dessa metoder för att varje år identifiera förrymd odlad lax och följa hur deras gener sprids i ett stort antal norska vildlaxbestånd.
Sverige har ingen egen havsbaserad odling av lax för matproduktion. Längs svenska västkusten finns drygt 20 vattendrag med vild lax. Många av västkuståarna är små, vilket gör dem särskilt känsliga för påverkan av odlad lax då varje odlad lax som reproducerar sig där utgör en större andel av lekbeståndet än i en större population.
Gener från odlad norsk lax i svensk vildlax
I studien ingår prover från vuxen och ung lax från fem vattendrag: Örekilsälven, Göta älv, Ätran, Lagan och Rönne å. Den vuxna laxen från Lagan och Göta älv valdes ut för att många av dessa fiskar vid tidigare studier visat sig vara genetiskt avvikande. I dessa särskilt utvalda prover skattades andelen gener från odlad lax (rymlingar och hybrider mellan odlad och vild) till så mycket som 59 procent (Lagan, 2008) och 75 procent (Göta älvs huvudfåra, 2010).
De analyserade proven från övriga vattendrag längs västkusten och biflöden till Göta älv var slumpmässigt valda och utan särskilda misstankar om förekomst av odlad lax. Även i dessa fall påvisades gener från odlad lax av varierande omfattning (2-14 procent).
Efterlyser svenskt övervakningsprogram
– Våra resultat är baserade på ett relativt begränsat material som samlades in för cirka 10 år sedan. Från studier i Norge vet vi att förekomsten av odlad lax ofta varierar påtagligt mellan vattendrag och år. Därför skulle ett mer permanent övervakningsprogram, likt det norska, behövas också i Sverige, säger Stefan Palm.
Lax med genetiskt ursprung från Norge odlas även i Skottland, där det också rymmer lax. Därför går det inte att med säkerhet avgöra varifrån den odlade laxen längs svenska västkusten har rymt. Men eftersom Norge ligger närmast geografiskt och den norska produktionen av odlad lax är världsledande, härstammar sannolikt en majoritet av fisken från norska anläggningar.
Olika typer av laxodling
Odling av atlantlax (Salmo salar) för livsmedelsmarknaden sker främst i Norge, med även i Skottland, Chile och Kanada med flera länder. En majoritet av denna odlade lax (”farmed” på engelska) har sitt genetiska ursprung från Norge där man, baserat på en ursprunglig blandning av flera vilda populationer, under lång tid bedrivit ett omfattande och framgångsrikt avelsarbete för att förändra fiskens egenskaper.
Varje år rymmer stora mängder odlad lax från nätkassar i havet i samband med stormar eller olyckshändelser. En betydande del av den förrymda fisken överlever och kan senare vandra upp i något vildvattendrag för att leka (reproducera sig).
I Sverige förekommer ännu ingen odling av atlantlax för matproduktion (däremot av bland annat regnbågslax och röding). Lax för utsättning odlas dock i ett flertal utbyggda vattendrag i Östersjön, Vänern samt Göta älv och Lagan på västkusten för att kompensera fisket för vattenkraftens effekter på den naturliga laxproduktionen. När den kompensationsodlade laxen återvänder efter tillväxten i havet infångas ny avelsfisk (så kallad ”sea ranching” på engelska).
De svenska odlingsstammarna har sitt ursprung från vild lax som levde i respektive älv före vattenkraftsutbyggnaden, och har inte genomgått riktade avelsprogram. Trots detta har genetiska förändringar inom stammarna ägt rum, och påverkan på vilda bestånd genom ökad ”felvandring” av kompensationsodlad lax är ett uppmärksammat problem. Hittills saknas dock studier av hur till exempe avkommans överlevnad påverkas när kompensationsodlad lax reproducerar sig i naturen (flera sådana studier finns med avseende på norsk kasseodlad lax).
Kompensationsodling av lax förekommer även i Norge. För att förhindra att den fisk som används inom den norska aveln har sitt upphov i förrymd kasseodlad lax blir varje förälder genetiskt kontrollerad sedan 2014.
Vetenskaplig artikel:
Genetic evidence of farmed straying and introgression in Swedish wild salmon populations. Aquaculture Environment Interactions .
Kontakt:
Stefan Palm, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU
stefan.palm@slu.se
Sten Karlsson, seniorforskare, Norsk institutt for naturforskning (NINA)
sten.karlsson@nina.no
