Övervakningsfilmer och videosekvenser används allt oftare som bevis i till exempel brottsutredningar eller idrottsmatcher. Men vem har rätt att tolka det som visas och avgöra vad som är sant?
Utvecklingen av modern kamerateknologi, smarta telefoner och snabbheten i att publicera material på sociala medier har lett till en kraftig ökning och spridning av videor. I och med det har frågorna om vad som är sant i videoklippen och vem som är expert att tolka det som visas också blivit alltmer aktuella.
Resultaten av studien ger insikter om denna dynamik och hur objektivt sett samma typ av videosekvens kan ses och uppfattas på olika sätt.
Studerade tackling i ishockey
Bakgrunden är en ishockeymatch mellan NHL-lagen Pittsburg Penguins och Ottawa Senators . Ottawabacken Andy Sutton gör en till synes brutal tackling på en motspelare i neutral zon och i en efterföljande intervju ställer tv-reportern en fråga om tacklingen. Sutton motsätter sig frågan på grundval av reporterns expertis och förmåga att bedöma spelet.
Se filmklippen här
Intervju på Youtube (0:52 min.) med ishockeyspelaren Andy Sutton
Filmklipp på Youtube (3:19 min.) med tacklingen som föranleder intervjun
– Genom en samtalsanalys upptäckte vi hur de två parterna refererar till expertis på ett sätt som stödjer eller undergräver påståenden om tacklingen, säger Oskar Lindwall, professor i kommunikation.
Reporter och spelare analyseras
I studien analyseras också en efterföljande diskussion som förs på ett internetforum. Här vävs tolkningar av tacklingen samman med hur hockeyspelaren och reportern agerade under intervjun.
– I forumet uttalar sig en mängd självutnämnda experter. Beroende på vilket lag de håller på är tacklingen korrekt och reporterns fråga ett sätt att snärja hockeyspelaren, eller så är det spelaren som brutit mot reglerna, säger Oskar Lindwall.
Enligt Oskar Lindwall är det inte ovanligt, eller förvånande, att supportrar ifrågasätter domslut som missgynnar det egna laget, eller att en domare betraktas som en idiot som saknar kompetens att se det som uppenbart visas.
Polisvåld filmades i USA
Men i takt med den snabbt ökande spridningen av videodokumentation flyttas fenomenet till andra delar av samhället, inte minst rättsväsendet.
– I dessa fall är frågan om expertis att bedöma videoinspelningar ofta komplex. Ibland avskrivs filmerna helt och hållet som ”fake news”, men debatten handlar också om olika tolkningar av vad som visats. Experter ställs mot varandra och anklagas för att egentligen företräda ekonomiska eller politiska intressen.
Ett exempel är de senaste årens uppmärksamhet som riktats mot virala videor av polisbrutalitet bland annat i USA, ofta filmade av förbipasserade på gatan.
Filmade hål i Estonia
Enligt Oskar Lindwall kan mekanismerna kring ifrågasättandet av expertrollen även hittas i andra delar av samhället.
I dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” visas ett nyupptäckt hål i skrovet på fartyget Estonia, som sjönk 1994. Teveserien fick stor uppmärksamhet i nyhetsmedier, men också omfattande kritik. En central fråga som lyfts i den efterföljande debatten är om hålet verkligen kan räknas som ett ”fynd som ändrar allt” och vilken expertroll som krävs för en sådan bedömning.
– I debatten, som fördes i både etablerade och sociala medier, pekas någon ut som konspirationsteoretiker, medan en annan inte är hederlig i sin argumentation. Enligt vissa är serien vilseledande, medan andra argumenterar för att kritiker mot dokumentären agerar nyttiga idioter, säger han.
Vetenskaplig artikel:
”Are you asking me or are you telling me?”: Expertise, evidence, and blame attribution in a post-game interview , publicerad i den vetenskapliga tidskriften Discourse Studies.
Kontakt:
Oskar Lindwall, professor i kommunikation, Göteborgs universitet, oskar.lindwall@gu.se
