Forskning ger mörk bild av det svenska skolsystemet

– Jag tycker mest att jag säger trivialiteter. Jag har blivit anklagad för extremism, men nu har jag sagt detta så länge och har förstått att det behöver sägas, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

Självklart att det finns baksidor

För honom, som forskar om skolfrågor och är aktiv i skoldebatten, är det självklart att det finns baksidor med marknadsstyrningen av skolan.

Han förklarar utifrån en nationalekonomisk modell: Marknadskrafterna gör att den inbyggda konflikten mellan individens intresse och allmänna intresset tenderar att gynna individen snarare än samhällets bästa.

Individen gynnas – samhället drabbas

– Ta betygen. Både föräldrar och elever vill ha generösa snarare än strikt satta betyg. Det kostar inget för skolan att sätta bra betyg. Både utförare och intressenter har ett gemensamt intresse, medan resten av samhället drabbas i form av olikvärdig betygssättning.

– Eller när det gäller stökiga elever. I både föräldrars, elevers och skolans intresse ligger att resurssvaga elever lämpas över på en annan skola. Men dessa elever försvinner inte ur systemet utan någon annan skola får bära kostnaden. Det gynnar inte samhället men ligger tydligt i skolans egenintresse att agera på detta sätt.

Skoldebatt utan stöd i forskning

Jonas Vlachos började inrikta sin forskning på skolan för drygt ett decennium sedan. Det sammanföll med att hans fru kompletteringsutbildade sig till lärare.

– För en nationalekonom var det märkligt med bristen på empiriska resultat* i svensk skoldiskussion. Skoldebatten var icke-kvantitativ** och frånkopplad från empirisk data, till exempel gällande betygens vara eller inte. Det lät som när jag själv gick i skolan på 1980-talet, inget hade hänt med diskussionen.

Friskolor sätter högre betyg

Men diskussionen tog fart efter att Jonas Vlachos avslöjat friskolornas glädjebetyg. Hans forskning visar att friskolor sätter systematiskt högre betyg än offentliga, jämfört med elevernas resultat på nationella prov.

– Vem som är utövare spelar roll för betygssättningen, men konkurrens verkar spela mindre roll. Detta är i linje med tanken att friskolor har starkare incitament att anpassa sig till familjernas önskemål, men det går emot tanken att alla skolor påverkas lika av marknadskrafterna.

Läs också: Fria skolvalet – fritt bara för vissa

Skolor gynnas av att kunna välja elever

Själv är han lätt uppgiven när det gäller att se tydliga resultat av de reformer som införts i skolan.

– Alla är överens om att vi bör göra det svårare att konkurrera med betygssättning. Men det har inte gjorts något för att förändra det. Det finns även idéer om instrument som kan användas för att minska segregationen, men hittills har inget gjorts. Mer generellt verkar regelverket ofta glömma bort att marknadskrafterna gör att vi inte kan räkna med att utförarna är opartiska ämbetsmän.

– Det är triviala insikter att skolor kommer att fortsätta vara egennyttiga och i konflikt med samhällsuppdraget. Att påverka elevunderlaget ger fördelar och då måste möjligheterna att påverka elevurvalet regleras hårt.

Vill ta bort kösystemet i skolvalet

Kanske blir det förändringar framöver. Som sekreterare i den så kallade likvärdighetsutredningen har Jonas Vlachos varit med och tagit fram förslag på åtgärder för att minska skolsegregationen och öka likvärdigheten i skolsystemet. Bland annat genom att förändra skolvalet.

– Förslaget innebär att ta bort möjligheten att göra urval i köer. Det är orimligt att man å ena sidan söker och väljer skola i ett system, och så är en del platser redan tagna när valet äger rum. Då tappar man poängen, som ju är att först nås av information och sedan välja skola grundat på informationen man fått.

Friskolor lockar starka elever i grundskolan

– Vi föreslår att val av grundskola anpassas, som valet till gymnasieskolan, med en central antagning dit alla söker samtidigt, med en mekanism som fördelar platser. Detta för att marknadskrafterna fungerar olika på gymnasienivå och grundskolenivå. I grundskolan har friskolorna toppsegmentet av socioekonomiskt starka elever, men inte på gymnasienivå.

Du har pekat på ojämlikheterna i skolan länge. Hur är det att arbeta som forskare när politikerna inte lyssnar?

– Det kan vara frustrerande, men samtidigt finns det många svåra avvägningar att göra, vilket man som forskare måste ha respekt för. Det verkligt frustrerande är när problemen förnekas och resultat från forskning och utredning avfärdas på lösa grunder. Det händer inte sällan då skolfrågan är så politiserad. Det är problematiskt eftersom det gör ett rationellt samtal omöjligt.

Bara de egna barnen spelar roll

När det gäller skolan och att gynna sina barn blir folk hämningslösa, påpekar han.

– Alla har åsikter om skolan, vet hur den fungerar och har en exponering för den. Men som forskare måste man lyfta sig från personliga erfarenheter. En grundläggande idé med nationalekonomi är att människor är själviska. På skolans område stämmer det verkligen. Folk verkar vara precis så själviska som modellen säger. Det är bara de egna barnen som spelar roll. Som samhällsfenomen att forska på är det fascinerande.

Läs också: Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa

Artikeln har publicerats i en längre version hos Stockholms universitet