Kunskapen och kommunikationen kring kvinnliga idrottares hälsa behöver förbättras både bland aktiva och tränare, visar forskning från Mittuniversitetet.
− De kvinnliga idrottarna som vi har intervjuat i vår studie önskade mer kommunikation och diskussion när de var yngre, framförallt kring frågor om hälsa, om menstruation, preventivmedel och om hur det påverkar tränings- och tävlingsupplägg, säger Martina Höök, som är doktorand på Mittuniversitetet samtidigt som hon är anställd som tränare för Svenska Skidförbundet Längd.
I studien har tretton svenska längdskidåkare på nationell och internationell nivå deltagit, liksom åtta av deras tränare. Syftet var att få ökad förståelse kring vilka utmaningar som kan finnas kring kommunikationen om kvinnliga idrottares hälsa. Forskarna undersökte deltagarnas utbildningsbakgrund, deras kunskap om kvinnliga hormoncykler och relationen mellan tränare och idrottare innan de fick en online-utbildning om kvinnliga hormoncykler och idrottsprestationer. Därefter genomfördes fokusgruppsintervjuer med aktiva och tränare var för sig, samt med aktiva och tränare tillsammans.
− Slutsatserna blir att kunskapen i dessa frågor måste ökas bland både aktiva och ledare, för att på så sätt underlätta kommunikationen. Många aktiva har en känsla av att de inte vet vad som är ”rätt” eller ”fel” och därför inte heller pratar med tränare och kompisar om frågor som rör till exempel hormoncykler, säger Martina Höök.
Utbildning kring idrottshälsa behövs
I nästa del av studien ska forskarna, tillsammans med elever och tränare vid skidgymnasiet i Åre-Järpen, skapa en utbildning för att öka kunskap och kommunikation om idrottares hälsa, som exempelvis energibalans, kvinnliga/manliga hormoner, återhämtning, sömn och mental hälsa.
− Aktiva och tränare efterfrågar också strukturerade forum för att diskutera dessa frågor, då erfarenhetsutbytet gör att kommunikationen därefter känns lättare. Den kunskapen tar jag som forskare med mig in i förbundet där vi kommer att försöka skapa plattformar för diskussioner och utbildningar av våra åkare och aktiva, säger Martina.
Studierna ingår i projektet Den kvinnliga idrottaren som utgår från att friska kvinnor i reproduktiv ålder har en naturlig hormonell cykel, menstruationscykeln. Projektet leds av Kerry McGawley, docent i idrottsvetenskap, och forskningsgruppen jobbar med liknande frågor hos medeldistanslöpare och deras tränare. Forskarna arbetar också med en ny studie som undersöker kvinnliga elitidrottares tankar kring graviditet och föräldraskap.
Vetenskaplig artikel:
Do elite sport first, get your period back later, International Journal of Environmental Research and Public Health.
Kontakt:
Martina Höök, doktorand på Mittuniversitetet och tränare för Svenska Skidförbundet Längd, martina.hook@miun.se
Kerry McGawley, projektledare och docent vid institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet, kerry.mcgawley@miun.se
Fotnot:
Projektet genomförs i samverkan med Svenska Skidförbundet Längd och ingår också i samverkansavtalet mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun.
