Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till fler fall av allvarliga saltrubbningar i blodet. En temperaturökning på 2 grader kan öka belastningen på sjukvården med nästan 14 procent, visar en studie från Karolinska Institutet.
– Vår studie ger exakta estimat (beräkningar) av hur medeltemperaturen påverkar risken för hyponatremi. Resultaten kan användas som underlag för att planera sjukvårdsanpassningar till klimatförändringarna, säger Buster Mannheimer, adjungerad universitetslektor vid institutionen för klinisk utbildning och forskning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Kroppen behöver natrium
Under de kommande årtiondena väntas klimatförändringarna öka den globala medeltemperaturen, vilket kommer att påverka människors hälsa på flera sätt. En värme-relaterad risk är hyponatremi, som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut. Tillståndet kan uppstå vid en rad olika sjukdomar såsom hjärt-, njur- och leversvikt samt till följd av extrem svettning eller överdrivet vätskeintag.
Våra kroppar behöver natrium för att upprätthålla normalt blodtryck, stödja nervernas och musklernas funktion och reglera vätskebalansen i och runt våra celler. Om natriumnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper eller till och med koma.
Det är känt att antalet hyponatremifall ökar under sommaren. Däremot har det saknats tydlig information om effektens storlek samt vid vilka utomhustemperaturer riskerna ökar – något som försvårat den kliniska planeringen likväl som beräkningen av sjukdomsbördan i framtida klimatscenarion.
Kvinnor och äldre särskilt drabbade
I den aktuella studien länkades uppgifter om hela Sveriges vuxna befolkning till information om dygnsmedeltemperaturer under nio år. Under perioden diagnostiserades fler än 11 000 personer med hyponatremi som huvuddiagnos, varav majoriteten var äldre kvinnor. Dygnsmedeltemperaturerna varierade från minus 10 till 26 grader varmt.
Forskarna fann en nästan tiofaldigt ökad risk för sjukvårdskrävande hyponatremi under de varmaste dagarna jämfört med de kallaste perioderna. Kvinnor och äldre var särskilt utsatta, där personer 80 år eller äldre löpte 15 gånger högre risk för sjukhusvistelse till följd av hyponatremi under värmeböljor. Incidensen av hyponatremi var över lag stabil mellan minus 10 och plus 10 grader men ökade kraftigt vid temperaturer över 15.
Ökad belastning på sjukvården
Forskarna applicerade även resultatet på en prognostisk modell om global uppvärmning på 1 respektive 2 grader, ett scenario i linje med prognoser för 2050 från FN:s klimatpanel. Med dessa temperaturökningar kan sjukhusinläggningar till följd av hyponatremi förväntas öka med 6,3 procent respektive 13,9 procent.
– Vi tror att dessa estimat är förhållandevis konservativa då vi inte tagit hänsyn till sekundära diagnoser av hyponatremi, extrema väderhändelser eller en åldrande befolkning. Utan förebyggande åtgärder tyder detta på att den globala uppvärmningen kommer att leda till en ökad belastning på sjukvården från hyponatremi, säger Jonatan Lindh, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens sistaförfattare.
Det är värt att notera att Sverige ligger i den tempererade klimatzonen och har en byggnadsstandard som främst är anpassad för kalla temperaturer. Gränsvärdena i den här studien kan därför vara mestadels representativa för likartade regioner.
Studien har delvis finansierats av Cebix incorporated. Två av studieförfattarna har tidigare fått ersättning från Otsuka Pharma Scandinavia AB utanför det aktuella arbetet.
Vetenskaplig artikel:
Current and future burdens of heat-related hyponatremia – a nationwide register-based study (Buster Mannheimer, Alin Sterea-Grossu, Henrik Falhammar, Jan Calissendorff, Jakob Skov, Jonatan D Lindh)Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism
Kontakt:
Buster Mannheimer, adjungerad universitetslektor, överläkare, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, buster.mannheimer@ki.se
Jonatan Lindh, docent, överläkare, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, jonatan.lindh@ki.se
