Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
Rysslands krig mot Ukraina har satt fokus på frågor som rör desinformation, fake news och vikten av källkritik. Kajsa Falasca är docent vid Mittuniversitetet och forskar kring politisk kommunikation i det moderna medielandskapet.
Vad är viktigt att tänka på när jag tar till mig information om kriget?
− Det första är precis som alla säger, källkritik. Det gäller att vara noga med att titta på vart informationen kommer ifrån, speciellt på sociala medier. Det är viktigt att fundera på vem det är som har publicerat den här informationen. Krig är inte bara ett fysiskt krig utan det blir också ett informationskrig. Olika sidor i en konflikt kommer att vilja påverka, både vad människor tänker och tycker, hur man agerar och vilken bild som målas upp utav de olika sidorna och av de som är involverade i konflikten.
Hur ser jag skillnaden på korrekt och inkorrekt information?
− I dagens informationssamhälle kan det vara rätt svårt att se om det är sant, eller om det är någon slags desinformation där någon vill missleda mig in på något som inte är sant. Extra svårt är det ju när man tittar på vad man kan göra med bilder, det som kallas för deepfakes, alltså vad man kan göra med rörlig bild. Men, man kan alltid googla på både bilder och filmer för att se om det står någonting skrivet om dem, eller om det uppmärksammas att det här är påhittat. Men, man bör vara medveten om att det är väldigt lätt att man tar till sig en massa saker som kanske inte alls är sanna eller riktiga.
Var ska jag söka information för att få korrekt info?
− Det bästa är att vända sig till traditionella nyhetsmedier. I Sverige så skulle man säga att det är public service, SVT, Sveriges Radio, våra stora dagstidningar och sedan finns lokaltidningar. Redaktionsarbetet syftar till att all information ska vara verifierad. Ibland kan man höra på olika nyheter att de säger ”vi har fått in dessa uppgifter, men de är inte verifierade” så där är man väldigt transparent. Vi ser också – i både krig och kris – att allt fler vänder sig till public service. Under coronakrisen var det till exempel fler och fler unga som vände sig till SVT.
Vilka källor ska jag vara extra försiktiga med?
− Framförallt sociala medier, där går det väldigt snabbt och det är väldigt många som vill påverka. Kriget i Ukraina kallar ju en del för det första ”Tiktok-kriget”. Tiktok är en plattform där det sprids väldigt mycket fake news, men också desinformation där man försöker vilseleda människor. Det är fler och fler som benämner kriget i Ukraina som Tiktok-kriget eftersom väldigt mycket publiceras på den plattformen och för att den växer mest och snabbast just nu.
Hur märks desinformationen kring kriget så här långt?
− Det märks i alla sociala medier att man försöker påverka opinionen, men man försöker också påverka traditionella medier. I Ryssland lämnar nu de stora internationella medierna som har rapporterat där ifrån och det har införts ett straff för de medier som rapporterar om kriget, och som benämner det som ett krig. Det betyder att det blir tyst, och då får andra aktörer utrymme. Traditionella medier från Ryssland tror jag inte att man ska lita på i nuläget.
Denna artikel var först publicerad på Mittuniversitetets webbplats.
