Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.
– Urbana samfälligheter kan komma att bidra till transformationen mot ett fossilfritt samhälle, säger Johan Colding, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Forskarna inom hållbar stadsutveckling vid Högskolan i Gävle föreslår en helt ny förvaltningsrätt där medborgarna själva får incitament att kunna påverka sin egen närmiljö.
Många exempel på att detta går att genomföra med framgång finns både i Europa och i USA. I Berlin, sköts hela parker om av intresseföreningar och människor som bor i närheten.
Urbana samfälligheter kan spela en avgörande roll i transformationen mot ett fossilfritt samhälle. Inom förnyelsebar energi, där bostadsrättsföreningar går samman om solenergi, och inom den delade ekonomin, som exempelvis coworkning spaces.
Eller en grupp boende som tar hand om de gemensamma ytorna, ungefär på samma sätt som en bostadsrättsförening fungerar.
– Vi vill skapa den här möjligheten då folk vill ha förändring och kommuner och stadsdelsförvaltningar måste främja denna utveckling. Det händer nämligen något med människor, inte minst barn, när de börjar göra någonting med händerna och denna skaparkraft föder också ett lärande om och engagemang för miljö- och hållbarhetsfrågor, säger Johan Colding.
En chans att på riktigt bryta utanförskapet
Det blir också ett sätt att skapa liv i utanförskapsområden som de boende själva får vara med och genomföra. Nu står de som sterila öknar där människor bor isolerat, fråntagna alla möjligheter att göra något åt sin egen närmiljö.
– Tänk vad ett gemensamt projekt, med kontakter med andra människor, kan göra för att bryta utanförskapet på riktigt.
Forskarna ser framför sig en mångfald på alla möjliga sätt, där det kommer att se olika ut i olika kvarter och med olika växtslag och nya spännande lösningar med energisystem som är lokalt anpassade.
– Det kommer att ske ett lärande det vet vi, kring natur- och klimatfrågor och det skapar mötesplatser där människor från olika kulturer kan byta kunskaper kring, fröer, grödor, blommor och en massa andra erfarenheter. Samtal och fysiska möten som skapar det sociala kapital som är så viktigt att få till stånd idag, säger Johan Colding.
Vetenskaplig artikel:
Urban Commons and Collective Action to Address Climate Change.
Kontakt:
Johan Colding, professor i miljövetenskap och forskningskoordinator vid Urban Commons Högskolan i Gävle, johan.colding@hig.se
Stephan Barthel, professor i miljövetenskap, Högskolan i Gävle, och programchef för Fairtrans, stephan.barthel@hig.se
- Forskningen kring Urbana Samfälligheter är knuten till forskningsprogrammet Fairtrans som samfinansieras av Mistra och Formas och där Högskolan i Gävle deltar.
- Programmet är tänkt att bidra med civilsamhällets erfarenheter och engagemang för att underlätta och påskynda en rättvis klimatomställning som är förenlig med målen i Parisavtalet och Agenda 2030.
- Forskarna inom programmet Urban Commons ingår i det strategiska forskningsområdet för hållbar stadsutveckling vid Högskolan i Gävle.
