Forskning om växter

En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.

Myrar lagrar stora mängder kol, men klimatförändringar kan påverka hur mycket som stannar i marken. En avhandling från SLU visar att samspelet mellan olika växtgrupper har stor betydelse för myrens upptag och utsläpp av växthusgaser.

Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.

Över tusen arter behöver ekar i sin närhet, men gamla eklandskap och naturbetesmarker blir allt färre. Nu har forskare kartlagt hur mycket livsmiljö som krävs för att hotade arter ska kunna överleva – kunskap som kan hjälpa naturvårdare att sätta in rätt åtgärder i tid.

Sjögräsängar under Östersjöns yta har lagrat kol och kväve i havsbottnarna under flera tusen år. Vissa ängar är över 4 000 år gamla och deras klimatnytta går inte att återskapa, menar forskare bakom en ny studie.

Kalavverkning har lett till att hänglavarna blivit betydligt färre i Sveriges barrskogar. Nu visar ett långvarigt fältexperiment att hyggesfritt skogsbruk kan vara ett effektivt sätt att bevara och gynna lavarna.

Rätt information till trädgårdsägare är avgörande när invasiva växter som parkslide och lupin ska bekämpas, enligt en ny doktorsavhandling från SLU.

Skogsbränder sprids till nya delar av världen i takt med den globala uppvärmningen. En studie från Göteborgs universitet visar att utvecklingen ökar sårbarheten för tusentals växter, svampar och djur.

Våra känslor för naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi gör – och hur mycket de gynnar pollinatörer. Sambandet blir extra tydligt i städer där gröna ytor och människors kontakt med naturen minskar. Det visar forskning från Lunds universitet.

Solen är grunden för fotosyntesen men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Enligt en ny studie kan intensiv solstrålning begränsa växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker.

Den senaste istiden påverkar fortfarande vattendragen i norra Sverige. Naturliga hinder formar flödet och stoppar växter från att spridas, visar forskning från Umeå universitet.

När vår värld blir allt varmare täcks tundran i Arktis med allt mer skog. Forskare har undersökt över 1 000 områden runt tundrabältet och såg att hälften av dem upplever denna förändring. Detta kan till exempel påskynda smältningen av permafrosten och påverka djurlivet.

Om en växt får en skada kan den välja mellan att bilda nya rötter eller läka skadan. Ny forskning från SLU visar att det är tillgången på vatten som styr vilken väg växten tar – en upptäckt som kan förändra nuvarande metoder inom odling.

Ett varmare klimat gör att växtligheten breder ut sig i de svenska fjällen, visar en studie från SLU. Det påverkar även fjällsjöarna – och kan leda till att fiskarna får mindre att äta.

Blommor av samma art kan se olika ut – även om de pollineras av samma insekter. En studie vid Lunds universitet visar att storskaliga genetiska förändringar kan påverka blommors utseende.

Sjöar har länge setts som källor till koldioxidutsläpp. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att växttäta strandzoner lagrar betydande mängder kol. Sjöarnas stränder kan alltså spela en större roll i det globala kolkretsloppet än man tidigare trott.