Torsken klarar sig genom ändrade villkor för liv i havet över lång tid. Varför är det så? Robusta paket av arvsanlag som försätter att vara intakta generation efter generation bidrar till torskens livskraft, visar forskare från Göteborgs universitet.
Speciella genpaket som förs över oförändrade från generation till generation har studerats hos bananflugor i 50 års tid. Ofta sitter dessa genpaket i en bit av en kromosom som har brutits loss och vänts i omvänd riktning, en så kallad inversion. Nu har ett forskarteam sett samma sak hos torsken och menar att dessa genpaket är en viktig faktor för artens livskraft.
– Vi kallar dem supergener. De innehåller flera olika gener som nedärvs tillsammans, de är robusta och bär på egenskaper som kan användas när det så krävs för torskens livssituation, säger Carl André, forskare vid Tjärnö marina laboratorium vid Göteborgs universitet.
Torskens förmåga att anpassa sig
Torskens supergener bidrar till en mycket anpassningsbar fisk, som överlevt klimatförändringar och fiske under tusen år.
– Vår forskning ger en unik beskrivning av hur supergenerna nedärvs i olika torskbestånd. Det är en viktig pusselbit för att förstå torskens framgång som art och vad som kan skapa stabilitet i ekosystemen. Just nu studerar vi supergenernas betydelse för hur torsken klarar sig i Östersjön där det är bräckt vatten.
Supergener
Supergenerna hos torsken uppstod genom stora mutationer för cirka 1 miljon år sedan. Forskarna upptäckte supergenerna när de undersökte genetiska skillnader mellan olika torskbestånd.
Normalt hackas dna upp när könscellerna tillverkas, och varje ägg och spermie bär på en blandning av föräldrarnas anlag. Detta kallas rekombination.
Men om en av föräldrarna har en kromosom med inverterat dna, sker ingen rekombination på den biten av kromosomen och anlagen från en generation överförs intakt till nästa generation. Detta kan vara en fördel om det finns flera olika anlag som tillsammans är viktigt för överlevnad i en viss miljö.
Torsken – en nyckelart i ekosystem
Livet på jorden har alltid gått igenom perioder av förändringar i ekosystemen som varvas med lugnare tider. Vissa nyckelarter med stor betydelse för ekosystemen står stabila genom dessa perioder och överlever även relativt stora förändringar.
– Torsken är en sådan ekologisk nyckelart och är därför extra intressant att studera i en tid då mänskligheten påverkar ekosystemen i en allt snabbare takt.
Dna-teknik verkyg för reglering av fiske
Ny teknik har gjort det mycket billigare att ta fram beskrivningar över arvsmassan i olika arter. För torsken finns en fullständig beskrivning av arvsmassan och det kommer till användning när olika bestånd ska skyddas från överfiske.
– Det har fastställts individuella fiskekvoter på olika bestånd för att bevara dem. Med enklare och billigare dna-teknik kommer vi i framtiden kunna reglera fisket på beståndsnivå hos flera andra arter.
På kajen i Svolver i Lofoten finns till exempel ett dna-labb som tar prover på den landade torsken för att avgöra om det är stationär kustnära torsk eller skreitorsk från Barents hav, som finns i fångsten.
Forskningen är ett samarbete med Havsforskningsinstitutet i Norge och Oslo Universitet.
Vetenskapliga artikel:
Kontakt:
Carl André, professor i marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, carl.andre@marine.gu.se
