En ny avhandling har utvärderat den digitala vårdkedjan i svensk sjukvård. Resultaten visar bland annat mindre förskrivning av antibiotika vid lättare besvär när patient och läkare möts via en skärm.
E-besök är en vanlig form av digitala läkarbesök, där patienten fyller i ett frågeformulär på nätet och därefter kommunicerar med en läkare via chatt.
Forskning har hittills saknats om hur e-besöken påverkar läkarens vårdbeslut, men en ny avhandling har nu utvärderat den digitala vårdkedjan i svensk sjukvård.
– Över 60 procent av alla patientmöten sker inom primärvården. Därför behövs mer primärvårdsforskning för att vi ska kunna förbättra och effektivisera vården, säger Artin Entezarjou, som studerat den digitala vårdkedjan och nu lägger fram en avhandling vid Lunds universitet.
Något fler sökte fysisk vård inom två dygn
I sina studier har han bland annat analyserat data från nära 3850 digitala vårdkontakter och 760 fysiska vårdcentralbesök i samband med luftvägs- eller urinvägssymtom.
Resultatet visar att 13 procent fler e-besökspatienter sökte fysisk vård inom 48 timmar, och då främst efter uppmaning av den digitala läkaren.
– Bortsett från dessa patienter fanns ingen skillnad i andelen patienter som sökte fysisk vård, och nästan 70 procent av e-besökspatienter hade inget fysiskt läkarbesök de närmsta två veckorna efter mötet med den digitala doktorn.
Resultaten bör tolkas försiktigt
Studien är den första av sitt slag i svensk sjukvårdskontext, men resultaten får tolkas med försiktighet då e-besöksgruppen och den fysiska gruppen sannolikt skiljer sig på flera sätt, såsom ålder och samsjuklighet. E-besöksgruppen visste även i förväg att de ingick i en studie medan fysiska gruppen inte gjorde det.
– Dock stämmer resultaten med flera andra studier från USA, men det behövs fler oberoende studier i Sverige, som kommer fram till liknande utfall för att slutsatserna ska bli säkrare.
Ingen överförskrivning av antibiotika
Tidigare studier har indikerat att det förskrivs mer antibiotika vid digitala besök, men Artin Entezarjous forskning visade ingen överförskrivning.
Snarare var förskrivningen av antibiotika avsevärt lägre för patienter med halsont, urinvägsbesvär eller luftvägsbesvär vid digitala läkarbesök, än för samma grupp som hade ett fysiskt läkarbesök.
Lättare att säga nej
Läkare upplevde också att det var lättare att hantera vissa krävande patienter och emotionellt laddade samtal i textform. Det är helt enkelt enklare att säga nej till förfrågningar av antibiotikarecept om patientmötet inte är fysiskt, menar Artin Entezarjou.
– Studiens huvudsyfte var att undersöka om där fanns en högre förskrivning i den digitala gruppen. Att förskrivningen var så pass mycket lägre än för den fysiska gruppen, kan även bero på skillnader vid rekrytering, att vårdcentralen hade strängare digitala rutiner för antibiotikaförskrivning eller att läkarna var medvetna om att de var med i ett forskningsprojekt. Här krävs fler studier för att man säkert ska kunna uttala sig.
Tydligare sökvägar in i vården
Artin Entezarjou är säker på att den traditionella och den digitala vårdkedjan kommer att integreras ytterligare i framtiden, men betonar att vården måste vara flexibel.
– Ibland fungerar det inte digitalt och då får man lyfta på telefonluren, eller be patienten komma på ett fysiskt besök. Det behövs ett flexibelt byte av plattform där patientens tankar, oro, och önskan måste vara grunden vid mötet.
– Rent generellt måste vården också bli tydligare vilka sökvägar som passar olika situationer, för att stötta patienter så att de hamnar rätt från början, säger Artin Entezarjou.
Avhandling:
eVisits in the digital era of Swedish primary care, Lunds universitet.
Kontakt:
Artin Entezarjou, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare inom allmänmedicin, artin.entezarjou@med.lu.se
