Narkosmedel som andas in påverkar njurarnas funktion under sövningen. Det kan därför vara en bidragande faktor till komplikationer hos patienter efter en operation, visar en studie.
I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har forskare jämfört sövning med gas och narkosmedel som ges intravenöst.
Resultaten visar att patienter som sövs med gas har en betydligt lägre urinproduktion under narkosen.
– Låg urinproduktion är ofta associerat med nedsatt njurfunktion och är även ett av kriterierna för akut njursvikt. Men den här effekten av gas-anestesi kan vara harmlös för relativt friska patienter men skulle kunna vara en signifikant bidragande faktor till njursvikt hos patienter som redan har en högre risk för komplikationer, säger Stephanie Franzén, forskare inom anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet.
Ökad nivå av hormoner
Enligt Stephanie Franzén verkar den minskade urinproduktionen hänga ihop med en ökad nivå av hormoner i blodet som fungerar som vatten- och saltsparande. Detta fenomen har man inte sett hos patienter som fått narkos intravenöst.
– Vår slutsats är att narkos med gas påverkar njuren på ett sätt som leder till en minskad urinproduktion. Ingen av patienterna i studien fick dock njursvikt vilket tyder på att just gas-anestesi i sig verkar kunna sänka urinproduktionen utan att orsaka en tydlig nedsatt njurfunktion, säger Egidijus Semenas, forskare och överläkare i anestesi- och intensivvård på Akademiska sjukhuset.
Narkos är säkert men komplikationer förekommer
Anestesi, det vill säga narkos eller sövning, är generellt en väldigt säker och etablerad metod. Men trots det drabbas vissa patienter av komplikationer efter operationen, till exempel försämrad njurfunktion.
– Ungefär 6–8 procent av alla som opereras med narkos drabbas av njurkomplikationer efteråt. Bara på Akademiska sövs cirka 29 000 patienter årligen vilket innebär att upp mot 2 300 patienter drabbas av en försämrad njurfunktion varje år, framhåller Stephanie Franzén.
Kända faktorer som påverkar risken att utveckla en njursjukdom efter en operation är exempelvis ålder, fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck.
Så gjordes studien
I studien som pågick under perioden september 2017 – januari 2020, har forskarna undersökt hur de två vanligaste narkospreparaten i Sverige påverkar njurarna utifrån de vanliga kriterierna för njursvikt.
Deltagarna var i övrigt friska personer mellan 18 och 65 år som skulle genomgå en planerad enklare ortopedisk ryggoperation, mestadels för diskbråck.
Patienterna delades slumpvis in i två grupper. De fick antingen narkosmedel som gas som andas in eller som vätska intravenöst.
Forskarna hoppas att studien kan bana väg för mer forskning inom anestesi och hur vården kan optimeras för att minimera riskerna för komplikationer.
– Fler sådana här studier behövs i större grupper så man kan förtydliga hur narkospreparaten påverkar njurfunktionen i även mer sjuka patienter, säger Stephanie Franzén.
Vetenskaplig studie
Renal function during sevoflurane or total intravenous propofol anaesthesia – a single-centre parallel randomised controlled study, British Journal of Anaesthesia.
Kontakt
Stephanie Franzén, forskare inom anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet, stephanie.franzen@surgsci.uu.se
Egidijus Semenas, överläkare i anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, semenas.egidijus@akademiska.se
