Träning och syn på kroppen påverkar hur tonåringar mår
Barn och ungaIdrottPsykisk hälsaKillar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
Tonårstiden är en känslig period. Det är då grunden läggs för att utveckla god hälsa och välbefinnande i vuxen ålder.
Fysisk aktivitet föreslås ofta för att förbättra välbefinnandet hos unga, men även om de fysiska och psykiska fördelarna med fysisk aktivitet är väletablerade, minskar den under tonåren. Ett stort antal ungdomar blir i stället fysiskt inaktiva eller stillasittande, vilket kan leda till sämre psykiskt välbefinnande.
Två nya studier visar att en positiv body image, det vill säga synen på kroppens utseende och funktion, tillsammans med höga nivåer av fysisk aktivitet är tydligt kopplade till välbefinnande hos ungdomar.
Så gick studierna till
Tonåringar i 14- och 16-årsåldern skattade sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå, hur de såg på kroppens utseende respektive funktion och familjeekonomi.
I den första studien besvarade ungdomarna en enkät i samband med hälsosamtalet i årskurs 8 hos skolsköterskan. I den andra studien besvarade ungdomar i gymnasiets årskurs 1 en webbenkät under lektionstid. I båda studierna fann forskarna ett samband mellan god självskattad hälsa och positiv body image (såväl utseende som funktion), hög fysisk aktivitetsnivå, och att man upplevde familjens ekonomiska situation som god.
Killarna på högstadiet skattade sin hälsa som god i högre grad än tjejerna, men bland gymnasieeleverna var det tvärtom – där mådde tjejerna bättre. Forskarna kunde också se att killarna på högstadiet var mer fysiskt aktiva än tjejerna. Omvänt var tjejer på gymnasiet mer fysiskt aktiva jämfört med killarna.
Ungefär en tredjedel av ungdomarna bedömde inte sitt välbefinnande som bra.
Att förstå hur sambandet ser ut och påverkar välbefinnandet och synen på den egna kroppen kan vara viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.
– Att förstå sambandet kan hjälpa föräldrar, politiker och skolledare att uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet, både i skolan och på fritiden, säger Pernilla Garmy, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad.
Fysisk förmåga påverkar självförtroende
Uppfattningen om egen fysiska förmåga visar sig ha stor betydelse för självförtroende och motivation till att vara fysiskt aktiv.
– Den fysiska aktiviteten påverkar i sin tur den fysiska förmågan, så det är alltså en ömsesidig relation. Skolans undervisning i idrott och hälsa, tillsammans med skolhälsovårdens insatser för att främja ökad fysisk aktivitet i vardagen och positiv body image hos dagens tonåringar, kan ses som en viktig investering för framtida vuxnas hälsa och välbefinnande, säger Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad.
Det som skiljer forskarnas resultat från tidigare studier är att unga kvinnor rapporterade positivt välbefinnande, positiv body image och aktivitetsnivåer lika med, och ibland något högre än, tonårspojkar. Forskarna menar att detta är ett bra exempel på ospecifikt könsbeteende som kan tjäna som en modell för förbättrat välbefinnande bland kvinnor.
Body image omfattar uppfattning om både kroppens utseende och dess funktion. Den innehåller också en attitydkomponent som återspeglar i vilken grad individer är nöjda med kroppens utseende och funktion, och involverar hur man ser sig själv. Kroppsbilden kan delas upp i tre komponenter:
- Kroppens objektiva egenskaper, som till exempel vikt, storlek och kroppsform
- Hur kroppens utseende upplevs, det vill säga om man är nöjd eller missnöjd
- Hur kroppen fungerar i det dagliga livet
Vetenskapliga artiklar:
Kontakt:
Pernilla Garmy, biträdande professor i omvårdnad, Högskolan Kristianstad, pernilla.garmy@hkr.se
Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa, Högskolan Kristianstad,ann-christin.sollerhed@hkr.se
Fysisk aktivitet
Kognitiv funktion, sinnestillstånd och självkänsla påverkas av fysisk aktivitet.
Ungdomar rekommenderas att delta i måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) i minst 60 minuter varje dag; men 81 procent av världens ungdomar lyckas inte nå detta mål enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
Liknande resultat ses i Sverige, där 87 procent av killarna och 91 procent av tjejerna inte når upp till WHO:s rekommendationer enligt Folkhälsomyndigheten. Under de senaste decennierna har ungdomars nivåer av fysisk aktivitet minskat och stillasittande har ökat. Vid 15 års ålder är en stor andel inaktiva eller stillasittande cirka 75 procent av den vakna tiden, enligt Folkhälsomyndigheten.
Studien Skolbarns hälsovanor (HBSC) som genomfördes senast 2017–2018 av Folkhälsomyndigheten visade att 66 procent av tjejerna och 85 procent av killarna i 15-årsåldern skattade sitt välbefinnande som högt eller mycket högt.
