Lärare är tryggheten om krisen slår till

Pandemin är knappt avslutad innan det utbryter krig i Ukraina. Bara en månad senare blir två lärare mördade av en elev på en gymnasieskola i Malmö och som ett ständigt pågående hot finns klimatkrisen. Och oavsett typ av kris, berörs skolan.

– Alla samhällskriser kommer att påverka skolan, säger Magnus Persson, före detta gymnasielärare som forskar om läraryrket, vid Linnéuniversitet.

– Tidigare generationer fick kriser serverade i ett lägre tempo och av etablerad media som dagstidningar och tv. Idag översköljs eleverna av information från en rad osorterade källor.

Bilder från ett sönderbombat Mariupol i Ukraina flödar på internet. Bilder som också kommer att finnas i elevernas mobiler. Precis som rapporter från skolattacker eller filmer från brinnande skogar i Australien.

– I Sverige har vi dessutom börjat tala om att höja beredskapen, nu kommer ryssen och det skrämmer barn, säger Magnus Persson.

Skolan ska hjälpa barn att hantera oro

– Eleverna behöver hjälp att tolka informationen. De kommer att ta med sina frågor och oro till klassrummet. Och de ska hamna där. Skolan bör fungera som en plats som hjälper barn och unga att hantera vad som händer. Både när det gäller att förstå krisen och att hantera den känslomässigt, säger Magnus Persson.

De direkta hoten mot lärare och elever har också ökat. Under 2000-talet skedde det elva våldsattacker på skolor. Åtta personer har dödats och flera har skadats. Innan 2000-talet inträffade den typen av händelser knappt en gång per decennium.

Aida Alvinius, docent i ledarskap vid Försvarshögskolan forskar om hur skolan drabbas av samhällskriser. Hon menar att skolan är en institution som befinner sig i frontlinjen när en kris inträffar.

– Skolan har varit en fredad plats men vi har ett förändrat läge där skolan måste vänja sig att hantera olika former av kriser. Vid en knivattack till exempel, är personal och elever både offer och de som är först på plats.

Så kan skolor förbereda sig på kris

1. Öva innan. Forskning visar att övning ger både bättre krishantering och återhämtning efter en kris.
2. Inrätta en krisstab med tydliga roller som kan leda arbetet vid en krissituation.
3. Våga fatta obekväma beslut som till exempel att larma om en elev visar aggressiva tendenser.
4. Var beredd på känslomässigt arbete under lång tid sedan den akuta krisen är över.

Källa: Aida Alvinius, Försvarshögskolan

Lärare hanterar kriser dagligdags

Hon har intervjuat lärare om vilka kriser de har upplevt. Det visade sig alla ha hanterat en rad allvarliga händelser.

– I det lilla kan det vara att skolan måste stänga på grund av oväder. Men de hade också mött självmord, våld och hot och att elever dött i Tsunamikatastrofen.

Aida Alvinius och Magnus Persson är överens om att medvetenheten om att skolan är en aktiv aktör när kriser slår till borde öka. Både personal i förskolan och skolan behöver adekvat utbildning och krishantering bör ingå i lärarutbildningen.

Regler underlättar krisförebyggande arbete

– Att vara förberedd gör att hela kedjan från hantering av den akuta krisen till återhämtning blir bättre. Utan utbildning skapas i värsta fall en känsla bland personal, elever och vårdnadshavare att skolan är en otrygg plats, säger Aida Alvinius.

Inövade rutiner kan också göra att våldsdåd kan undvikas, menar  Aida Alvinius. Vid samtliga fyra knivattacker som inträffat på skolor sedan 2014, fanns personer som innan lagt märke till att gärningsmannen betett sig konstigt och som varit oroliga för att något allvarligt skulle kunna inträffa.

– De har låtit bli att signalera för att de har varit rädda att göra fel. Men med hjälp av tydliga riktlinjer för den typen av situationer hade utgången kunnat bli en annan. Reglerna flyttar beslutet från den enskilda individen till skolan som institution och då är det lättare att agera.

Dessutom behöver förskolor och skolor vara beredda på att man kan behöva stänga in sig på förskolan och skolan. Då krävs att man vet att det finns tillräckligt med mediciner, mat, vatten och värme.

Fånga upp samhällskriser i undervisningen

Vid sidan av den akuta krisberedskapen menar Magnus Persson att lärare också behöver beredskap för att fånga upp samhällskriser i undervisningen.

– Jag tror att de ständigt befinner sig i någon form av beredskap för att hantera plötsliga samhällsförändringar i skolan. Till exempel när det gäller kriget i Ukraina. Dels behövs källkritisk beredskap, vilka källor använder eleverna? Men också didaktisk beredskap, hur förklarar jag kriget för 10-åring?

I studier har man sett att lärare väljer att göra på väldigt olika sätt och att det till sist är den enskilde lärarens erfarenhet som avgör hur frågorna hanteras.

– Givet att lärarutbildningarna inte inkluderar de här aspekterna så kommer lärarna att ta de aktuella frågorna på olika sätt, säger han.

Locket på under metoo-krisen

Ett exempel är metoo-rörelsen. Magnus Persson ser det som en lång, lågintensiv kris med en direkt koppling till skolans värdegrund och jämställdhetsarbete. Trots det pratade vissa skolor överhuvudtaget inte om metoo, säger han.

– Men om skolan inte gör det, hur ska vi då kunna lära oss något av de erfarenheter som kvinnorna beskriver? Hur ska då de här strukturerna förändras?

– Det finns avgörande problem om vi stoppar huvudet i sanden. För det första tror jag att kriser skrämmer och människor som är rädda agerar inte rationellt. Vilket i synnerhet gäller för barn som har svårare att värja sig. I förlängningen kan det leda till att eleverna vänder sig till källor som pläderar för odemokratiska lösningar.

Samtidigt som krisen i Ukraina går att följa i mobilen får elever runt om i Sverige nya skolkamrater som flyr kriget. Precis som det tidigare kommit barn från krig i Syrien och Somalia.

– Till slut blir krigen något som inte bara är på TikTok eller Youtube, det blir en person som sitter bredvid barnen i klassrummet, säger Magnus Persson.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se