Minne för språksekvenser, en inlyssnande personlighet och lång vistelse i landet. Det är receptet om svenskar vill prata lika bra som personer med franska som modersmål.
Hur kommer det sig att vissa personer som lär sig ett andraspråk efter barndomen låter som infödda talare och andra inte gör det? Och varför skiljer det sig så mycket åt mellan vuxna?
För att undersöka detta har språkforskare vid Stockholms universitet genomfört en studie med 62 svenskar i Frankrike, som alla börjar lära sig franska i tonåren eller senare och som bott i landet i ungefär tjugo år.
Nästan alla har en genomgående avancerad språkfärdighet, men det finns en avsevärd spridning i gruppen när det gäller om de uppfattas som infödda fransmän i vardagligt tal eller inte.
Minne för ljudsekvenser
Studien visar att tre faktorer har störst betydelse. En viss typ av språkbegåvning, så kallat minne för ljudsekvenser, ger en positiv effekt. Det har även tidigare forskning visat.
Det nya som studien visar är att det också ger effekt att ha en något introvert personlighet. Även vistelsetiden i landet spelar roll.
– Det verkar vara en grundförutsättning att ha ett gott minne för ljudsekvenser och en fördel att ha en lite mer avvaktande, inlyssnande personlighet. Sen behöver man vistas länge i landet, eftersom ett stort inflöde av språket är viktigt för de allra flesta för att utveckla hög språkfärdighet, säger Fanny Forsberg Lundell, projektledare och professor i franska vid Stockholms universitet.
Sociala relationer är viktigt
Ytterligare tre faktorer visade sig ha en viss betydelse. Det ger en positiv effekt på inföddlikt tal att ha ett visst avstånd till sin ursprungskultur och en starkare koppling till andraspråkets kultur. Det är också betydelsefullt att ha många sociala relationer på sitt andraspråk.
– Vi ser alltså att en kombination av psykologiska och sociala faktorer har en inverkan, även om de psykologiska faktorerna verkar vara något viktigare. Förklaringsvärdet i studien är medelstarkt, vilket visar att det finns en hel del mer att ta reda på, men det aktuella resultatet ger oss i alla fall en fingervisning om vilka personer som lättare utvecklar infött tal än andra, säger Fanny Forsberg Lundell och fortsätter:
– Jag ser nu fram emot studier som replikerar våra fynd med andra språkkombinationer för att se om resultaten kan sägas vara generella.
Mer om språkforskningen
Det finns en lång tradition vid Stockholms universitet att undersöka hur ålder påverkar – och begränsar – vuxnas andraspråksinlärning.
Tidigare forskning har dock föreslagit att efter de sena tonåren spelar inte ålder så stor roll. Då ökar istället betydelsen av sociala och psykologiska faktorer, vilka påstås ge upphov till de stora skillnader vi finner bland vuxna andraspråksinlärare.
Syftet med den aktuella studien var att ta avstamp i denna forskning och undersöka i vilken mån en rad sociala och psykologiska faktorer avgör hur inföddlikt tal en individ har.
Studie:
What factors predict perceived nativelikeness in long-term L2 users?, Second Language Research .
Kontakt:
Fanny Forsberg Lundell, professor vid romanska och klassiska institutionen, Stockholms universitet, fanny.forsberg.lundell@su.se
