Ett av de mest hatade småkrypen är fästingen och många undrar vad den gör för nytta. Docenten och fästingexperten Lars Lundqvist förklarar vad fästingens roll är och hur dess liv ser ut.
Varför finns fästingar?
– De finns av samma anledning som vi och alla andra organismer finns, genom att ha selekterats fram av evolutionen. De har anpassat sig till sina omgivningar och anpassat sitt sätt att äta, därmed föder de ungar och överlever.
– Många tänker sig kanske ekosystemet som ett klockverk, där en art påverkar en annan art. Men så är det inte, man kan både mista och behålla de flesta arter utan att ekosystemet kollapsar. Om en art dör ut tar någon annan över deras roll. Alla individer överlever inte, men tillräckligt många för att arten också ska finnas nästa år. Det viktiga är att sprida sina gener till nästa generation, om de lyckas med det blir de framgångsrika i evolutionen.
Men gör fästingar någon nytta?
– Om man ska ge fästingen en roll blir det som parasit och vektor. En vektor är en organism som bär och sprider bakterier och virus. Bakterier har svårt att sprida sig på egen hand. De lever i blodomloppet på smågnagare och har svårt att ta sig till ett annat blodsystem. Det enda sättet att göra det på är via en vektor; de blir uppsugna av en parasit och insprutade i nästa värddjur.
Hur ser livet ut för en fästing?
– Under vintern ligger fästingarna nere i marken i hålor och vilar. När det blir tillräckligt varmt, runt fem till tio grader, blir fästingarna aktiva. Då klättrar de upp i vegetationen och väntar på att ett värddjur ska passera, vilket det ytterst sällan gör. Eftersom de under tiden blir utsatta för solljus och vind torkar de ut. Då måste de gå ner till marken igen för att pumpa upp sig själva med hjälp av fukt från marken. Sedan kan de klättra upp i vegetationen och återigen invänta ett värddjur. Om de hittar ett värddjur sätter de sig fast, suger sig fulla med blod och trillar sedan ner till marken, och övergår till nästa stadium.
Dör fästingar av kyla eller om det blir en hård vinter?
– De tål att bli infrysta om det inte blir väldigt kallt, men oftast ligger det snö på marken som isolerar. Då får man en ganska jämn miljö vad gäller temperatur vilket gör att fästingar klarar sig ganska bra.
Hur kallt måste det bli?
– Det vet jag inte, men den vanligaste arten, Ixodes ricinus, finns i trakter där det kan bli rejält kallt på vinter, till exempel på höga berg på kontinenten. De klarar nog vinterkyla men inte sommarkyla. Det vill säga, på sommaren vill de ha många dagar med värme och lagom fuktigt.
Vilka är fästingarnas livsstadier?
– Äggen kläcks till larver som sedan blir till nymfer, och till sist vuxna. I vart och ett av stadierna ska fästingarna hitta ett värddjur, men i sista stadiet är det bara honorna som suger blod. De suger blod tre gånger under sitt liv medan hanarna bara suger två gånger. Hanarnas uppgift i sista stadiet är att söka upp en hona som sitter fast på ett värddjur och para sig med henne. När honan är full med blod och parad, faller hon ner till marken och dör ganska omgående. Samtidigt som hon dör lägger hon alla sina ägg.
Menar du bokstavligt talat att honan dör och lägger ägg samtidigt?
– Ja, hon är inte bara full av blod, utan mer full av ägg – omkring 2–3 000. Äggen svullnar upp allt eftersom de mognar och då spricker honan upp. Sedan börjar processen om igen, äggen kläcks till larver och så börjar de söka nya värddjur. Hela processen kan ta upp till fem år, vilket är ganska anmärkningsvärt för ett litet djur.
Du sa innan att ingen art är omistlig, men vad skulle hända om fästingen försvann?
– Om man på något sätt kunde utrota alla parasiter och fästingar tror jag att skogarna skulle översvämmas av små möss och sorkar. Gnagarna är de huvudsakliga värddjuren och jag tror att fästingar sprider väldigt mycket gnagarsjukdomar som vi inte har så mycket koll på.
Finns det något med fästingar du tycker det borde forskas mer om i framtiden?
– Det är många som undrar om fästingarna blivit fler. Det vet vi väldigt lite om, eftersom det är svårt att få riktig kontroll på hur många de är. Många aktar sig för naturen för att de är rädda för fästingar, därför tror jag att det skulle vara intressant för människor att veta hur många fästingar det finns och var de finns.
– De riktigt intressanta forskningsfälten ligger förstås kring fästingarna och deras samspel med värddjuren, som inte enbart är smågnagare utan också större djur som rävar och rådjur. Men även samspelet med patogenerna, virus och bakterier. Tre organismer i samspel, det blir komplicerat.
Fästingfakta i korthet
Det finns ett tiotal fästingarter i Sverige, utspridda över hela landet. Den vanligaste och mest uppmärksammade fästingarten i Sverige heter Ixodes ricinus och finns i Götaland, Svealand, upp längs Norrlandskusten, samt fläckvis i Norrlands inland (det kan hända när fästingar har råkat sätta sig på en fågel som på vårkanten migrerat och flugit norrut).
Fästingburna sjukdomar
Fästingar kan sprida flera olika sjukdomar. I Sverige är TBE och borrelia vanligast.
TBE är en virussjukdom, de flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar. Upp till en tredjedel kan däremot få en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. TBE är allra vanligast i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter och runt Mälaren.
Källa: 1177 Vårdguiden
Borrelia är en bakteriesjukdom, de flesta får lindriga besvär och blir friska efter behandling med antibiotika. Ibland kan sjukdomen sprida sig till nervsystemet och lederna, då kan det ta längre tid att bli frisk. Borrelia förekommer i nästan hela Sverige men risken för att smittas är störst längs kusterna. Framför allt i de sydöstra delarna av Sydsverige och Mellansverige.
Källa: 1177 Vårdguiden
Fästingar kan också överföra en annan bakterie som kan ge fästingfeber. Det är en sjukdom som är vanlig bland djur, men som även kan smitta människor.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
