Det är väl bara att gå och lägga sig!? Denna kommentar har Gita Hedin hört många gånger genom åren. Men som forskare med särskilt intresse för sömn, är hon av en annan åsikt.
– Sömn är ingen enkel sak, utan snarare väldigt komplext. Det är många faktorer som påverkar möjligheterna att somna och kunna bibehålla sin sömn.
Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, i synnerhet tonåringar ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktoranden Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.
Gita Hedin är folkhälsopedagog och har arbetat med undervisning och hälsofrämjande projekt, både inom akademin och i organisationer som Rädda Barnen.
– Jag har länge varit intresserad av folkhälsa och av vad som får oss att må bra. Just sömnen är ett stort folkhälsoproblem och vi behöver verkligen försöka hitta och förebygga sömnsvårigheterna innan de växer.
24-timmars-samhället drabbar ungas sömn
Tonåringar brottas ofta med otillräcklig sömn och symtom på insomnia. I sin avhandling lyfter Gita Hedin vad som kan ligga bakom otillräcklig sömn, och vilka konsekvenser sömnbristen kan få i vardagen.
Att just tonåringar kan ha svårt att kliva ur sängen på morgonen är ett tidlöst faktum: De går igenom en biologisk utvecklingsfas som ofta medför en övergång från morgonpigghet till morgontrötthet och kvällspigghet.
Men Gita Hedin menar att dagens ungdomar också har fler utmaningar än tidigare generationer, då vi numera lever i ett dygnet-runt-öppet samhälle där dygnsrytmen sätts ur spel.
– Det vi kallar 24-timmarssamhället är här för att stanna, och vi måste finna ett sätt att leva i det, säger hon.
Mer än mobiler stör sömnen
I sin första studie genomförde Gita Hedin fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar. Det visade sig att deltagarna var mycket villiga och öppna för att tala om sömn och önskade göra det oftare med vuxna i sin närhet.
– Någon sa: ”Så skönt att någon vill lyssna på oss”. Som ungdom är man själv expert på sitt eget liv. Samtidigt var det flera som efterlyste fler riktlinjer hemifrån. Det är lätt att vuxna kommer med pekpinnar, men i stället kan man fråga och diskutera, få i gång ett samtal. Vad fungerar för dem?
Ungdomarna som Gita Hedin träffat har varit väl medvetna om diverse kvällsrutiner och sömntips, som att ha mörkt, svalt och tyst i rummet och inga mobiltelefoner på nattduksbordet. Men att omsätta det i praktiken är lättare sagt än gjort, och här ser hon hur vuxna kan utgöra ett viktigt stöd.
Hon menar att det är lätt att förebrå ungdomar: ”Varför sover ni inte?” Sociala medier har på senare år pekats ut som boven i dramat, men Gita Hedin vill nyansera bilden.
– Det finns mycket som rör sig i ungdomarnas liv och i omgivningen. Läxor, extrajobb, aktiviteter … Någon kanske också bor i ett stökigt bostadsområde, eller har småsyskon som vaknar och skriker, vilket ju är faktorer som ungdomarna inte själva rår för.
Unga behöver prata om sömn
Gita Hedin är lite förvånad över att ungdomarna verkligen hade så stort behov av att prata om sömn. Nu gäller det för vuxna att lyssna på vad de säger och ta deras sömnproblem på allvar.
I en påföljande studie kartlades rådande associationer mellan sömnsvårigheter och faktorer som upplevt välbefinnande, fysiska aktiviteter och skolresultat. Men grunden för sömnsvårigheter kan påbörjas tidigare i livet. En av studierna, som sträcker sig över lång tid, visar att oro kring ekonomiska problem i familjen när barnet är yngre kan leda till sämre sömn när barnet kommit upp i tonåren.
– Detta märktes framför allt bland flickor, så det verkar finnas en viss könsskillnad. Med denna kunskap bör man kanske sätta in resurser och arbeta förebyggande långt tidigare än man trott.
Viktigt fånga upp tonåringars sömnproblem tidigt
Sedan flera år tillbaka finns ett screeninginstrument som använts för att kartlägga symtom på insomni bland vuxna och äldre. Detta har dock inte anpassats för ungdomar. I en av studierna tog Gita Hedin fram en reviderad variant, kallad Minimal Insomnia Symptom Scale – Revised.
– Väldigt många skolsköterskor har efterfrågat ett bra instrument för att mäta symtomen, och frågorna i instrumentet kan fungera som ett diskussionsunderlag. De kan vara till hjälp när vi pratar om sömn och kan i förlängningen skapa möjligheter för god sömn.
Hon framhåller hur angeläget det är att fånga upp symtomen på insomnia i ett tidigt skede och arbeta förebyggande på olika nivåer, så att sömnproblemen inte får negativa konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan längre fram i livet.
De ungdomar som Gita Hedin har följt är samma generation som snart når högskolan. Till hösten ska hon starta sömngrupper bland studenterna vid Högskolan Kristianstad.
– Efterfrågan är stor, så det känns viktigt – och det ska dessutom bli jättekul.
Text: Kerstin Weman Thornell
