Feelgoodböcker allt mer populära

Missa inte litteraturvetarnas boktips i slutet av artikeln!

Feelgood är på frammarsch. De senaste 10–15 åren har antalet feelgood-romaner på den svenska bokmarknaden växt explosionsartat och läsekretsen blir allt större. Vad beror det på? Litteraturvetarna Piia K Posti och Maria Nilson menar att en del i förklaringen är en motreaktion till den mörka populärkultur med våldsamma berättelser och dyster människosyn som länge varit vanlig. Det kan också bero på ett ökat behov att läsa sådant vi mår bra av i oroliga tider. Under coronapandemin fick till exempel feelgood ett uppsving.

– Feelgood-romaner inger hopp om att allt kommer ordna sig till slut, även om det är en del problem på vägen. Som läsare kan man tänka att ”om det ordnar sig för karaktärerna i den här boken, så kan det nog ordna sig för mig också”, säger Maria Nilsson.

Lyckliga slut – men även en del svårigheter

Piia K Posti och Maria Nilsson menar att just den här känslan av att ”allt kommer bli bra” är en av huvudingredienserna i feelgood. Det är berättelser som ger en positiv känsla och, som namnet anger, ska få läsaren att må bra (feel good). Men det är inte hela bilden. Det finns också en stor del svärta och svåra ämnen i berättelsen, som att huvudpersonen går igenom en skilsmässa, blir av med jobbet eller upplever ensamhet. Under berättelsens gång lyckas man reda ut svårigheterna – och går vidare i livet.

Flytta ut på landet och starta ett kafé

Typiskt för feelgood-romanen är också att den skildrar vardagslivet. Ofta utspelar den sig i en hemtrevlig miljö, gärna i en småstad eller på landsbygden. Ett vanligt scenario är att huvudpersonen flyttar dit för att starta ett nytt liv i ett lugnare tempo och skala ner sin tillvaro. Man byter från ett karriärsyrke i storstaden till att rusta upp ett gammalt kafé, starta en bokhandel eller varför inte ta över ett bed and breakfast? Att börja om i livet och starta en ny verksamhet är vanligt i feelgood.

– Huvudpersonen kan ha hamnat i en svacka och börjar fundera på vad hen ska göra med sitt liv. Lösningen blir att utgå från något man är bra på, till exempel att baka tårtor, och så startar man en verksamhet av det och renoverar ett bageri på landsbygden. Det är ofta berättelser om entreprenörer som lyckas med sina idéer, säger Piia K Posti.

Hon menar att även feelgood-författarna och bokförläggarna själva är bra exempel på entreprenörer. De har ofta nära kontakt med sina läsare, bjuder in till träffar och presenterar sina böcker. De uppmärksammar gärna platser där böckerna utspelar sig och samarbetar med företagare i trakten.

Romance och chick lit inte samma sak

Kärleken då? Ja visst finns det kärlek, men den spelar inte alltid huvudrollen. I jämförelse med närbesläktade genrer som romance och chick lit är det inte lika starkt fokus på kärleksrelationer i feelgood. Gemenskapen mellan vänner och grannar är minst lika viktiga i handlingen, det är dem som gör att huvudpersonen lyckas med sitt nya liv. En annan tydlig skillnad, jämfört med romance och chick lit, är att huvudpersonen är äldre. Oftast för vi följa en medelålders kvinna i 40–50-årssåldern.

– Jag brukar lite på skoj säga att en del feelgood skrivs av chick lit-författare som blivit medelålders, som inte längre vill skriva om kärlekstrånande 30-åringar, utan om 50-åriga kvinnor som vill börja om på nytt, säger Maria Nilsson.

Räknas inte som ”fin” litteratur

Att feelgood är populärt märks inte bara i bokförsäljningen, det märks också på söksiffrorna på den sommarkurs i ämnet som Maria Nilsson och Piia K Posti ska hålla; vid sista ansökningsdag hade totalt 1 438 personer sökt kursen, varav 353 var förstahandssökande. Just eftersom den är så populär menar författarna att det är anmärkningsvärt att genren inte riktigt ses som ”fin” litteratur.

– Tyvärr räknas feelgood inte till den mest ansedda litteraturen, kanske just för att den är så populär och bred. Sedan är det en gammal genusfråga eftersom det är mest kvinnor som skriver. Kvinnors stora produktion av litteratur har lästs och älskats av många, men har historiskt inte ansetts vara intressant att uppmärksamma, recensera eller forska på. Det är beklagligt, eftersom det är så många som läser och tar intryck av den. Vi hoppas kunna ändra på det! säger Piia K Posti.