I Nya Zeeland har en flod fått mänskliga rättigheter. Vi behöver en kulturell förändring, likt den när slaveriet avskaffades, menar miljöforskaren.
Sättet vi ser på naturen som något vi kan använda och missbruka, något vi är separerade från och inte egentligen anslutna till, kommer historiskt från 1600-talet och en serie filosofer som såg naturen som en maskin.
– Den perfekta grunden för den industriella utvecklingen med framsteg på bekostnad av djuren och landskapet. Idén att djur inte har några känslor, inte förtjänar någon empati, kommer från denna historiska kontext, säger Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
”Vår enda chans är att förändra oss”
För 200–300 år sedan ställdes inga frågor kring att förslava människor, menar Matteo Giusti. Slavar användes och missbrukades och betraktades inte som lika mänskliga som andra människor.
– Vi måste genomgå samma sorts kulturella förändring, där vi kommer att betrakta djuren som likvärdiga och lika viktiga som alla andra former av liv, som mänskligt liv. Vi måste ge dem samma rättigheter att existera som träd, plantor och floder.
En bättre framtid – det här rekommenderar forskarna
- Att ersätta BNP som det enda måttet för att mäta framsteg och istället fokusera på indikatorer som tar hänsyn till ”inkluderande välstånd” och den vårdande ekonomin
- Inrätta ett regelbundet FN-forum om hållbar livsstil
- En global kampanj om naturbaserad utbildning för barn
- Förvandla människors vardagliga relation till naturen genom att integrera den i städer
- Skydda djurens välbefinnande och övergå till mer växtbaserad kost
- Politiker bör dra nytta av lokal kunskap från ursprungsbefolkningen
- Förbättrad samordning mellan stater för att ta itu med ekologiska och andra kriser och ett starkare ansvar för dem som inte agerar
Flod fick mänskliga rättigheter
Och detta är något som nu sker: I Nya Zeeland gav man floden Whanganui River samma rätt att existera som människor och i Ecuador skrevs ekosystemens rätt att existera in i konstitutionen, vilket snart följdes av Bolivia.
– Vi lever på en liten planet med begränsade resurser. Mångfalden och rikedomen i allt liv på jorden är det som säkerställer förnyelsen av dessa resurser. Gör vi för stora hål i denna livsväv kommer den inte att kunna stödja nästa generation människor.
Allt som behövs finns
Forskarnas rapport, som publicerades inför FN-mötet i Stockholm, hävdar att alla ingredienser för förändring finns: från ett växande offentligt stöd för strukturella förändringar till att utvecklingen av ren teknik sker snabbare än väntat.
Forskarna menar att förändring kan ske genom att göra hållbara livsstilar till standardvalet för människor och samt genom att främja affärsmodeller som levererar tjänster som säkerställer samhällens långsiktiga hälsa och inte kortsiktiga ekonomiska vinster.
– Det finns bara ett sätt att säkerställa en långsiktig och hållbar utveckling för våra barnbarn. Att vi förändrar hur vi ser på framsteg och utveckling, till det som säkerställer hälsan och motståndskraften för allt liv på planeten, säger Matteo Giusti.
Rapport
Recommendations for unlocking a better future (pdf).
Stockholm+50
Den 2 och 3 juni 2022 samlades världsledare och representanter från regering, näringsliv, internationella organisationer, civilsamhället och ungdomar i Sverige för Stockholm+50 – ett internationellt möte för att driva åtgärder mot en sund planet för allas välstånd.
Vid konferensen 1972 antog 113 länder Stockholmsdeklarationen och handlingsplanen för den mänskliga miljön, vilket placerade miljöfrågor i främsta rummet för internationella angelägenheter.
Kontakt:
Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle, Matteo.Giusti@hig.se
