Det finns ett samband mellan vår personlighet och vilket politiskt parti vi väljer att sympatisera med. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.
I studien från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskarna genomfört en personlighetsanalys av olika väljargrupper/partisympatisörer baserad på data från de tre senaste nationella undersökningarna vid SOM-institutet på Göteborgs universitet som varje år undersöker de politiska strömningarna och trenderna i Sverige.
Studien bygger på den så kallade femfaktormodellen som klassificerar människors personlighet utifrån de fem faktorerna;
- öppenhet,
- samvetsgrannhet,
- utåtriktning,
- välvillighet
- och ängslighet.
Femfaktormodellen är sedan 1990-talet den dominerande modellen inom personlighetspsykologi för att beskriva hur våra personligheter är sammansatta av personlighetsdrag. Den kallas femfaktormodellen för att den bygger på fem faktorer/dimensioner som vart och ett bestämmer ett personlighetsdrag. Dessa fem personlighetsdrag blir tillsammans en profil eller karta över en individs personlighet.
Källa: Wikipedia
Forskarna har ställt ett antal frågor för att mäta graden av de fem faktorerna hos de medverkande. När dessa faktorer kombineras visar de en tydlig bild av personligheten hos olika individer, säger John Magnus Roos, en av forskarna bakom studien:
– Femfaktormodellen är den mest robusta personlighetsmodellen som vi idag känner till. Den baseras i grunden på en analys av alla tänkbara mänskliga egenskaper och under över 50 år har analyser världen över mynnat ut i dessa fem faktorer, som används för att förstå varför individer beter sig olika.
Personligheten avspeglar sig i den politiska övertygelsen
Studien visar på tydliga skillnader på den politiska vänster-högerskalan, säger John Magnus Roos.
– Vi ser att vänstersympatisörer kännetecknas av öppenhet, välvillighet och ängslighet, medan högersympatisörer kännetecknas av samvetsgrannhet och utåtriktning. Samvetsgrannhet handlar här om att bidra till samhället genom arbete.
Resultaten indikerar också att personlighetsdragen i befolkningen är stabila över tid, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.
– Metoden bygger på ett slumpmässigt urval av svenska folket och vi ser endast marginella skillnader på andra decimalen för varje personlighetsdrag mellan de tre åren, vilket är anmärkningsvärt. Det är få saker som är lika stabilt över tid i SOM-institutets årliga mätningar.
Skillnader mellan partisympatisörer
Vad gäller olika specifika politiska partier visar studien att personer som sympatiserar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i genomsnitt är mindre samvetsgranna än övriga, medan personer som sympatiserar med partierna som ligger i mitten av vänster-högerskalan har högst grad av välvillighet, vilket innebär att de har lättare att samarbeta med andra.
Sverigedemokraternas sympatisörer är däremot mest antagonistiska, vilket visar sig i att de i större utsträckning än andra vill ge igen om de blir illa behandlade.
Personer som sympatiserar med Vänsterpartiet är mest introverta, medan personer som sympatiserar med Liberalerna är de mest utåtriktade. Graden av hedonism, vilket kan liknas vid livsnjutning, är lägst hos Vänsterpartiets sympatisörer, och högst hos Liberalernas anhängare.
Går i linje med liknande analyser i länder som USA
Studien visar även att personer som sympatiserar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mer öppna än andra partisympatisörer, både när det gäller fantasi och inkännande av andra människors känslor och emotioner. Motsatsen hittas hos personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna. John Magnus Roos säger att resultatet går i linje med liknande analyser i länder som USA, men att det aldrig tidigare har gjorts i Sverige:
– Det är förvånande då analyserna kan hjälpa politiker att både förstå väljare och ändra sin image så att de uppfattas mer som de vill. Särskilt bra att känna till är att de i mitten på skalan är mer välvilliga, vilket innebär att de förmodligen är ”fine” med vad än politikerna beslutar då kohandeln över partigränserna drar igång efter valet och om vallöften inte kan infrias.
Om SOM-undersökningen:
- Den nationella SOM-undersökningen har studerat befolkningens åsikter och vanor varje år sedan 1986. Den senaste undersökningen genomfördes mellan september och december 2021.
- Under hösten och vintern genomfördes den trettiosjätte nationella SOM-undersökningen, där 24 500 slumpmässigt utvalda svenskar (boende i Sverige) mellan 16 och 85 år fick chansen att göra sin röst hörd.
- Över 40 forskare från olika svenska lärosäten presenterar sina analyser av undersökningsresultaten i en antologin ”Du sköra nya värld” .
Publikation:
Omgiven av väljare: Vem är egentligen röd och vem är egentligen blå? är ett kapitel av John Magnus Roos och Anders Carlander i forskarantologin: Du sköra nya värld
Kontakt:
John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, magnus.roos@cfk.gu.se
Anders Carlander, doktor i psykologi och forskare vid SOM-institutet, anders.carlander@gu.se
