Malen är vår största sötvattensfisk och den kan bli över 70 år och över två meter lång. Forskare har undersökt den rödlistade arten i tio års tid.
– Det känns lite märkligt att fiska på en fisk som är minst lika gammal som jag själv och som föddes strax efter andra världskriget, säger Per Larsson, professor vid institutionen för biologi och miljö.
Malen är vår och Europas största sötvattensfisk. Den är blåsvart med distinkta spröt som liknar morrhår runt munnen. Men det tydligaste kännetecknet är ändå dess massiva storlek.
– Vi har märkt och undersökt över 1 000 fiskar. Våra resultat visar att det inte är ovanligt med vikter på över 30 kilo och längder nära två meter. En så stor mal kan vara 70 år gammal, säger Kristofer Bergström, som doktorerar på mal.
Den exceptionella livslängden presenterades nyligen i tidskriften Scientific Reports.
Hur gammal är fisken?
Men hur gör man egentligen för att ta reda på åldern?
Det är inte helt enkelt att åldersbestämma en mal. Den vanligaste metoden för att räkna ut hur gammal en fisk har blivit går ut på att analysera olika skelettdelar från ett dött exemplar. I benstrukturerna syns förändringar för varje sommar och vinter som fisken har levt, ungefär som i årsringarna på ett träd.
Malen finns bara i tre vattenområden
- I Sverige är malen (Silurus glanis), sällsynt och hotad.
- Den finns bara i tre vattensystem: Helgeån/Möckeln, Emån och Nyköpingsån/Båven.
- I Sverige lever malen på den absoluta nordliga kanten av sitt utbredningsområde. Spridningen är däremot stor i centrala Europa där malen är vanlig.
Det blir genast svårare om man vill åldersbestämma en levande fisk. För att inte skada den rödlistade malen krävs det varsamhet för att ta reda på dess ålder. Därför använder forskarna en mer skonsam, om än tidskrävande, metod.
– Vi fångar malen vid en viss tidpunkt och mäter och väger den, sedan hoppas vi på återfångst av samma individ under kommande år och mäter hur mycket den har växt. Genom att sätta ihop den här informationen om tillväxt över tid från många olika fiskar kan vi räkna ut ungefär hur gammal en mal är vid en viss längd, berättar forskaren Oscar Nordahl, som arbetat med åldersmodellen.
Fiskarna får ett chip
Varje mal märks med ett litet chip för att kunna särskilja individerna och följa deras utveckling. Forskarna undersöker malen så snabbt som möjligt och släpper sedan tillbaka den i vattnet.
– Malar är väldigt snälla och tålmodiga. Jag har arbetat med gädda en hel del och de bråkar ständigt och är väldigt svårhanterliga. Malen är samarbetsvillig när vi väl har fått upp den ur vattnet. Det är den snällaste fisken jag har arbetat med, konstaterar Kristofer Bergström.
Hotad av klimatförändringar
Malen är sällsynt och hotad i Sverige. Den finns bara kvar i tre vattenområden, samtliga i södra Sverige. Troligtvis har malen varit allmänt spridd i svenska vatten, men successivt försvunnit till följd av klimatförändringar, föroreningar samt annan mänsklig påverkan på vattenmiljön.
En bidragande orsak till att malen är sällsynt i Sverige och försvunnen från våra nordiska grannländer är att den växer så långsamt jämfört med sina europeiska artmotsvarigheter. Först vid omkring tolv års ålder blir den svenska malen könsmogen, vilket innebär att det tar mycket lång tid för den att etablera sig på nya platser.
– Den långsamma tillväxten och höga åldern kan bero på vårt kalla klimat. Malen är en varmvattenälskande fisk. Här i Sverige lever den på gränsen för sin nedre temperatur-tolerans, förklarar Petter Tibblin, docent.
Undersöker malar i Småland
Sedan tio år tillbaka undersöker Linnéuniversitetets forskargrupp mal i Emån och sjön Möckeln i Småland. De åker dit flera gånger under vår och höst och varje besök innebär några dagar av fiske för att undersöka och märka malar. En del av arbetet sker nattetid, då malen är som mest aktiv.
Målet med forskningen är att lära sig mer om malen och dess beteende. Denna kunskapsbas kommer sedan till nytta för myndigheter i deras bevarande arbete för den rödlistade malen.
Förstå malen för att kunna skydda den
För att lära sig mer om malens beteende placerar forskarna förutom små chip också en sändare på en del av malarna. Var femte minut uppdateras information om vilket djup fisken befinner sig på och hur varmt det är i vattnet. Det är viktig information för Kristofer och hans kollegor.
– För att kunna göra skyddande insatser måste vi förstå malens grundläggande beteende och biologi: Var och när leker malen och hur ser deras rörelsemönster ut? Vad äter malen och när är den aktiv under dygnet och under året? Är den aktiv också under vintern? Det här är en rödlistad art som vi har väldigt lite kunskap om i Sverige.
Utrustas med sändare
Den lilla sändaren som fästs på ena bröstfenan tycks inte störa malen. Fisken återgår direkt till sitt normala beteende när den släpps tillbaka i vattnet.
– Det första de gör är att simma ner till botten, och så fort det börjar skymma är de tillbaka i full aktivitet. Vår data visar att det inte blir någon påverkan på deras beteende. Det är jättekul att se, säger Kristofer Bergström.
Väl tillbaka i vattnet rör sig malen med långsamma simtag ner i djupet. Dess lugn utstrålar att den två meter stora fisken är väl medveten om sin plats på toppen av den lokala näringskedjan.
– Malen är rödlistad för att den finns kvar på så få platser, inte för att den har svårt att överleva där den lever idag. Där malen finns verkar den må bra, säger Kristofer Bergström.
Fotnot: Alla bilder i artikeln är forskarnas egna.
Vetenskaplig artikel:
Exceptional longevity in northern peripheral populations of Wels catfish.
Kontakt:
Kristofer Bergström, doktorand, kristofer.bergstrom@lnu.se, Per Larsson, professor, per.larsson@lnu.se, Linnéuniversitetet.
