Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.
Det menar en nordisk forskargrupp i en ny studie. WHO:s rekommendationer om rörelse och fysisk aktivitet, som Sverige antagit men inte lever upp till, behöver skrivas in i både lagar och läroplaner. De nordiska välfärdssystemen liknar varandra emellan länderna, men i styrdokumenten för förskolan ges väldigt olika förutsättningar för motorik och fysisk aktivitet.
Idrotts- och hälsoforskaren Ann-Christin Sollerhed, tillsammans med nordiska kollegor, har gjort en studie om vikten av rörelse och fysisk aktivitet inom barnomsorgen. Forskargruppen har studerat rörelse och fysisk aktivitet, så kallad ”movement and physical activity” (MoPA), och hur det är inskrivet i de nordiska ländernas lagar och läroplaner.
Fysisk aktivitet för förskolebarn nämns inte svensk lagtext
– Likheterna som vi ser är att omsorgen av barnen ses som viktig i alla de nordiska länderna och att välfärdssystemen i stort liknar varandra. Alla länderna har inte lika lång barnledighet, utan barnen börjar i förskola eller barnehage i lite olika ålder. Vi ser att rörelse, motorisk förmåga och fysisk aktivitet är lågt prioriterat i de olika länderna (i varierande grad) och omnämns ganska sparsamt i lagtext och läroplaner, berättar Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad, som lett den nordiska studien tillsammans med Jan-Eric Ekberg från Malmö universitet.
Det finns påtagliga skillnader mellan länderna hur och var det nämns. I lagtext omnämns rörelse för förskolebarn i Danmark, Finland och Island, medan det inte nämns alls i Sverige och Norge.
WHO:s rekommendationer saknas i nordiska läroplaner
När det gäller läroplanerna finns något om rörelse i samtliga nordiska länder. Tydligast framskrivet är det i Danmark och Finland, till viss grad även i Norge. I Islands och Sveriges läroplaner är det vagare. Det gäller i synnerhet i den svenska läroplanen, där det är väldigt vagt och sparsamt. Inget av de nordiska länderna har WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet inskrivet i läroplanen, trots att alla länderna har antagit rekommendationerna.
Äventyrlig lek utvecklar motorik hos förskolebarn
I läroplanerna beskrivs rörelse antingen som medel för att uppnå andra mål i utvecklingen – som att rörelse är bra för den kognitiva eller sociala utvecklingen. Eller så beskrivs rörelse som ett mål för sig självt, alltså att rörelse är bra för rörelse- och motorisk förmåga. I analysen av studien har forskargruppen tittat noggrant på hur formuleringarna gjorts och om rörelse beskrivits som medel eller mål.
– I den svenska läroplanen är rörelse i stort endast nämnt som medel för något annat, medan rörelse i Danmarks, Finlands, och till viss del Norges, läroplaner har ett egenvärde som mål. I Danmarks och Norges läroplaner anges det också att barn ska få hålla på med ”farlig leg”, så kallad ”risky play”, för att få utveckla sin motorik. Här har Sverige något att lära, menar Ann-Christin Sollerhed.
Tre timmar fysisk aktivitet varje dag
I lagtext måste det in att alla barn ska ha daglig fysisk aktivitet och motorisk träning i förskolan. Detta utifrån WHO:s rekommendationer. I läroplanen ska det bli tydligt och uppfodrande att det är viktigt att barn i 1–5-årsåldern får lära sig grundläggande motorik i adekvat undervisning. Barnen ska också ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet utifrån WHO:s rekommendationer om minst 180 minuter fysisk aktivitet, varav minst 60 minuter är pulshöjande aktivitet – varje dag!
Inaktivitet kan ge besvär och smärta senare i livet
Förskoleåldern (1–5 år) är den mest gynnsamma perioden att utveckla grundläggande motorik i samklang med hjärnans utvecklingsfas under dessa år. Den grundläggande motoriken kan ses som byggklossar för alla andra rörelser under resten av livet. De barn som missar att utveckla sin grundförmåga under dessa år riskerar i hög grad att aldrig hinna ifatt, vilket har effekter på den fysiska aktivitetsnivån i ett livsperspektiv..
– Vi har inte hunnit långt i Sverige, tvärtom, menar Ann-Christin Sollerhed. Barn är fysiskt inaktiva och stillasittande i hög grad, inte bara i hemmet utan även i förskolan.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Ann-Christin Sollerhed, Universitetslektor i idrott och hälsa, ann-christin.sollerhed@hkr.se
HEPA Europe är ett forum som främjar forskning, policy och praxis för hälsofrämjande fysisk aktivitet för bättre hälsa och välbefinnande i hela WHO:s europeiska region.
