Fler elbilar kan leda till ohälsa och ökade vårdkostnader på grund av försämrad luftkvalitet. Att satsa på infrastruktur för cykling har däremot övervägande positiva effekter på folkhälsan – och kan minska vårdkostnaderna med hundratals miljoner.
Fler elbilar och ökad cykling föreslås inom EU som ett sätt att minska transporters klimatpåverkan. I en avhandling från Umeå universitet jämförs effekterna på folkhälsan för elbilar och utbyggd infrastruktur för cykling.
Sjukfrånvaro på grund av luftföroreningar
I Stockholm är partiklar från slitage på vägbanan den största källan till hälsofarliga partiklar i luften. Förutom skador på lungor och luftvägar kan partiklarna orsaka hjärtkärlsjukdom samt, enligt ny forskning, även bidra till demens och psykiska problem. Vilken mängd partiklar som slits upp vid körning beror dels på dubbdäcksanvändning och hastighet, dels på bilens vikt.
I avhandlingen visas att i Stockholm beror tre procent av sjukfrånvaron på korttidseffekter av luftföroreningar. Bara stockholmarnas inkomstbortfall av detta är cirka 100 miljoner kronor om året.
Sämre stadsluft med elbilar
En övergång till elbilar riskerar att leda till att luften i storstäder som Stockholm försämras istället för att förbättras, med dagens användning av dubbdäck. Detta eftersom elbilar ofta väger mer och därmed ger ökat vägslitage som orsakar mer partiklar i stadsluften. Det skulle leda till ökade kostnader för ohälsa.
– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Kostnadseffektivt att främja cykling
Hedi Kriit konstaterar i sin avhandling att utbyggnad av cykelinfrastruktur är en mycket kostnadseffektiv åtgärd för hälsa. Vinsterna för hälsan hänger samman dels med minskade utsläpp och dels med att den som cyklar ökar sin fysiska aktivitetsnivå och därmed minskar risken för flera kroniska sjukdomar. Totalt sett bedöms vårdkostnaderna kunna minska med 114 miljoner kronor per år.
– Att bygga cykelvägar är något av en vinn-vinn-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.
Så gjordes forskningen:
I avhandlingen har de omedelbara effekterna av luftföroreningar på sjukfrånvaron kvantifierats genom att använda nationella registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB). Den samhällsekonomiska kostnaden för tyngre elbilar och därmed mer vägpartiklar i luften, är beräknad utifrån såväl vårdkostnader som vedertagna sociala värden för livskvalitetsförlust per person och år som används vid samhällsekonomiska analyser.
Avhandling:
Hälsokonsekvensberäkning av hållbart resande i urbana miljöer
Kontakt:
Hedi Katre Krii, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, hedi.kriit@umu.se
