Så skör är vår demokrati

– Min personliga uppfattning är att vi behöver se över skyddet för vår grundlag och göra den mer beredd, framför allt när vi ser utvecklingen i Europa, säger Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.

Det är valrörelse 2022 och i Ekots utfrågning av partiledarna säger flera partiledare att de självklart strävar efter att få över 50 procent av rösterna. För partiet skulle det givetvis vara en vinstlott, att kunna genomföra det man vill. Demokratin, däremot, skulle nervöst skruva på sig.

Ändrat grundlagen nio gånger

Det ungerska partiet Fidesz var från början ett vänsterliberalt parti som låg i opposition med det styrande kommunistpartiet. I valet 2010 fick partiet, tillsammans med ett stödparti, över två tredjedelars majoritet i parlamentet.

Sedan dess har partiet drivit igenom en rad lagar som har förskjutit maktbalansen till regeringens fördel. Bland annat har författningen, Ungerns grundlag, ändrats vid nio tillfällen.

Efter att ha följt utvecklingen i Ungern och Polen fick Patrik Bremdal idén att göra ett seminarium på Juristprogrammet i Uppsala där han ställde frågan:

Hur svårt skulle det vara att genomföra liknande förändringar i Sverige?

Juriststudenter monterade ner demokratin

För att ta reda på detta delades juriststudenterna in i fem grupper, för att testa hur starkt skyddet för svensk demokrati är:

Två grupper representerade ett populistiskt parti med majoritet i riksdagen, Regeringspartiet, en grupp utgjorde oppositionen i riksdagen, och ytterligare två grupper företrädde EU och Europadomstolen.

Regeringspartiet, som i rollspelet hade fått över 50 procent av rösterna, anlitade ett gäng konsulter för att ta fram förslag på hur demokratin kan demonteras, för att sedan kunna behålla sin makt för all framtid.

De handlade bland annat om att ändra valsystemet och vallagen, för att göra det möjligt att sprida propaganda vid vallokalerna, och se till att bara regeringspartiets valsedlar delas ut. Men också att ändra i grundlagen.

Ganska lätt att demontera demokratin

Den grupp juridikstudenter som representerade oppositionen, försökte hitta sätt att avsätta regeringen, genom misstroendeomröstning och krav om folkomröstning, men upptäckte snabbt att det det var omöjligt, eftersom det saknade majoritetsstöd hos de folkvalda i Riksdagen.

– Vi har kört seminariet i ett par terminer. Det brukar vara en ögonöppnare hur lätt det kan vara och hur fort det kan gå, att det inte finns så många spärrar. Den andra insikten är hur svårt det är att skydda sig mot den här utvecklingen, säger Patrik Bremdal.

Läs också: Diktaturerna på global frammarsch

Spärrar som skyddar mänskliga rättigheter

För att ändra i den svenska grundlagen krävs två beslut med ett val emellan. Det behöver dock inte vara ett ordinarie val utan räcker med ett extraval, vilket kan skynda på processen för ett parti som vet med sig att det har stöd från mer än 50 procent av de röstande.

För demokratin är långsamhet en dygd då den ger möjlighet till eftertanke och debatt. Och för att minska regeringens möjlighet att snabbt inskränka mänskliga fri- och rättigheter genom att ändra grundlagen, kan man skapa olika slags spärrar.

Till exempel att ge minoriteten rätt att fördröja den typen av beslut ett år, eller att kräva större majoritet för förslag som lagrådet säger nej till.

Lätt att ändra valkretsarna på kommunal nivå

Men att ändra lagar är bara ett sätt för ett parti med majoritet att öka sin makt. Regeringen styr myndigheterna och kan snabbt tillsätta mer lojala chefer. Det är också regeringen som utser domarna. Domstolarna är dessutom styrda av Domstolsverket som styrs av regeringen.

– Så makten är ganska knuten till regeringen, på gott och ont. Vi behöver ju en effektiv regering, säger Patrik Bremdal.

I USA finns sedan länge en diskussion om valkretsar, där framför allt republikaner har kritiserats för att förändra indelningen så att det gynnar det egna partiet. I Sverige är sådana förändringar svåra att genomföra på riksnivå.

– Det är svårare på riksnivå än på kommunal nivå där det absolut finns en möjlighet att dela in valkretsarna så att det gynnar det egna partiet, säger Patrik Bremdal.

Grundlagen utgår från att politikerna vill väl

Patrik Bremdal beskriver den svenska grundlagen som lite naiv då den utgår ifrån att politikerna vill väl. I och med att Sverige har varit förskonat från svårare former av maktmissbruk har grundlagen inte förberetts för att förhindra ett sådant.

– Min personliga uppfattning är att vi behöver se över skyddet för vår grundlag och göra den mer beredd, framför allt när vi ser utvecklingen i Europa, säger Patrik Bremdal.

– Man kan till exempel se över reglerna kring hur grundlagen ändras och på nytt utreda möjligheterna till att införa någon form av författningsdomstol.

En författningsdomstol är en statlig institution som har i uppgift att kontrollera om lagar strider emot grundlagen, och kan i så fall förklara dem ogiltiga.

Fem sätt att urholka demokratin

Så här skulle politiska partier med egen majoritet kunna öka sin egen makt på demokratins bekostnad:

• Ta över kontrollen över public service och öka kontrollen över andra medier genom att till exempel rikta presstödet mot medier som är lojala.
• Tillsätt lojala domare i domstolarna och lojala rektorer för lärosätena. Gör samma sak med myndigheterna.
• Ändra i grundlagen för att göra det möjligt att inskränka olika fri- och rättigheter som föreningsfrihet och demonstrationsfrihet. (I Ungern slog ett författningstillägg 2018 fast att mötesfriheten inte får ske på bekostnad av andras rätt till privatliv. Därigenom kan polisen neka tillstånd för demonstrationer i närheten av politikers och andra offentliga personers bostäder).
• Ändra reglerna för partistöd för att minska andra partiers möjlighet att påverka.
• Förändra indelningen i valkretsar så att den gynnar det egna partiet.

Skydd för demokratin i folks skallar

Men en demokrati skyddas inte bara av grundlagen och andra lagar, själva grunden för att demokratin inte ska gå att avskaffa finns i medborgarnas huvuden.

Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och Thomas Persson, docent vid samma universitet, driver projektet Det öppna samhället.

Det undersöker hur de attityder formas som är grundläggande för demokratin. Två demokratiska grundbultar, som forskarna undersökt med hjälp av SOM-institutets enkätundersökningar 2021 är politisk intolerans och självcensur.

Politisk intolerans handlar om viljan att strypa fri- och rättigheter för grupper med åsikter man ogillar. Självcensur att man i stället lägger restriktioner på sig själv, hindrar sig att uttrycka “obekväma” åsikter.

Sverigedemokrater och Socialdemokrater mest intoleranta

– Den goda nyheten var att vi i Sverige har lyckats få ner hat mot minoriteter. Däremot finns en omfattande intolerans mot sverigedemokrater, antivaxxare (vaccinationsmotståndare) och abortmotståndare, säger Sten Widmalm.

De mest intoleranta enligt undersökningen, är medborgare som sympatiserar med Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.

Intolerans mot sd:are, antivaxxare och abortmotståndare

Deltagare i undersökningen fick välja ut en grupp i samhället som de ogillar, vilken som helt. Flest, 22,8 procent valde sverigedemokraterna, näst flest antivaxxarna (17,4 procent) och nummer tre på listan över mest ogillande grupper blev abortmotståndare (16,8 procent).

– Vi tycker inte att det är ett problem att man tycker illa om olika grupper, däremot är det ett problem om man tycker att man kan dra in deras demokratiska rättigheter, som demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, möjligheten att bli lärare, bli vald till riksdagen eller bli statminister, säger Sten Widmalm.

Hat mot oliktänkande ett hot mot demokratin?

Det räcker inte med att ogilla sina politiska meningsmotståndare, visar den undersökning i samarbete med SOM-institutets opinionsmätningar, som uppsalaforskarna gjort:

• Ungefär var femte person tycker att grundlagsstadgade rättigheter, som att få uttrycka sig i tal och skrift, gott kan dras in – för grupper man ogillar.
• Ännu fler, mellan 34 och 38 procent, är beredda att upphäva dessa gruppers rätt att demonstrera eller att bilda en organisation.
• Nästan hälften av de tillfrågade i undersökningen anser att personer i gruppen de ogillar inte borde få kandidera till riksdagen och hela två tredjedelar (64 procent) att dessa inte borde kunna bli statsminister.
• Och 44 procent att personer som tillhör den grupp de ogillar inte ska få arbeta i sjukvården eller äldreomsorgen.

Politisk tolerans handlar om människors vilja att ge även grupper som de själva ogillar lika rättigheter, att stå upp för allas rätt att uttrycka sina åsikter

Källa: Politisk tolerans och självcensur i orostider (pdf)

Många svenskar törs inte säga vad de tycker

– Vi fick också ett besvärande resultat när det gäller vad man uppfattar att man själv kan säga i debatter och liknande sammanhang, det vi kallar självcensur, och som ligger på samma nivå som i USA, säger Sten Widmalm.

I undersökningen uppgav 53 procent av de svarande att de inte anser sig kunna tala öppet om sina uppfattningar eftersom andra kan tycka att de är stötande.

Attityder som politisk intolerans och självcensur påverkas bland annat av upplevda hot – som pandemin, en ekonomisk kris och det ökade skjutvapenvåldet, menar forskarna.

Skolan viktig för demokratin

För att motverka att rädsla och osäkerhet skapar antidemokratiska attityder måste vi, enligt Sten Widmalm, göra mycket: det gäller inte bara att stävja våldet. Vi behöver även en bättre skola.

– Det handlar om hur vi lär ut kunskap och hur vi styr värderingar, men det kan också bli för mycket styrning, så att det motverkar sitt syfte, säger Sten Widmalm.

Ett område där Sten Widmalm gärna ser att elever får mer kunskap om är hur vår demokrati skapades.

– Det är till exempel inte många som kan säga vem Peter Forsskål* var, säger Sten Widmalm.

Demontera demokratin med hjälp av demokratin

Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, arbetar med ett forskningsprojekt om demokratins självförsvar.

– Det handlar om hur en demokrati kan försvara sig mot de aktörer som använder sig av demokratins friheter för att avveckla demokratin, säger Sofia Näsström.

I stora drag finns tre olika strategier:

• Den legala försvarslinjen. Försvarar demokratin genom att med lagens hjälp förbjuda partier, vissa symboler eller begränsa demonstrationsfriheten för icke-demokratiska grupper. Ett exempel är Tyskland.
• Den politiska försvarslinjen. Att bjuda in till samarbete och kompromisser. Tanken är att demokratin är sin bästa försvarare, att den kan tämja de icke-demokratiska krafterna.
• Den sociala försvarslinjen. Att försöka rycka undan mattan på dem som exploaterar politiskt missnöje genom att satsa på sociala insatser.

Förakt från de rika och hat från de fattiga

Sofia Näsström arbetar just nu med en bok där hon försöker koppla ihop välfärd och demokrati.

– Social och ekonomisk ojämlikhet underminerar den politiska jämlikheten. Som Aristoteles sa så skapar stora klyftor förakt från de rika och ilska från de fattiga som kan kanaliseras av odemokratiska politiska ledare, säger Sofia Näsström.

Hon beskriver sociala reformer som en del av vad som kan kallas demokratins anda. Ett samhälle som skapar rädsla eller förstärker en strävan efter status kan motverka demokratins anda, som handlar om emancipation, frigörelse.

– I en demokrati blir människor friare men är också lika ansvariga för framtiden. Det är vi själva som bär upp institutionerna.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se