Hur bör blodsockret ligga vid typ 1-diabetes för att minska risken för ögon- och njurskador? Forskare i Linköping tror sig veta.
Det handlar om långtidssocker, alltså det blodsocker man har som genomsnitt under flera månaders tid före ett mättillfälle.
Det har varit känt sedan 1990-talet att man löper minskad risk för skador om man håller långtidssockret i schack. Däremot har det varit oklart vilken nivå som är optimal.
Patienter har följts under mer än 30 år
Forskare i Sverige har under mer än 30 års tid följt diabetes typ 1-patienter. Forskarna har följt dem sedan insjuknandet och sedan mätt blodsockernivåer och studerat skador på ögon och njurar.
– Vår studie visar konkret vilka långtidssockernivåer som är bra för att undvika komplikationer. Att ha den kunskapen kan öka individens motivation att hålla sitt blodsocker på en bra nivå, säger Hans Arnqvist, professor emeritus vid Linköpings universitet.
Så bör nivån vara
Studien visar att för att helt undvika allvarliga skador på ögon och njurar under åtminstone 32 år bör personer med typ 1-diabetes ha ett långtidssocker som i medeltal ligger under 53 i måttenheten mmol/mol.
– Risken för komplikationer i ögon och njurar ökar ju högre man ligger. Våra slutsatser gäller med avseende på att inte utveckla kärlkomplikationer, men om en person har problem med alltför lågt blodsocker, hypoglykemi, så kan man inte pressa blodsockret så hårt, säger Hans Arnqvist.
Därför skadas ögon och njurar vid diabetes typ 1
Särskilt de små blodkärlen i ögonen är känsliga vid typ 1-diabetes. Nästan alla patienter får förändringar i ögonen i form av små blödningar, som inte påverkar synen. Det kan också uppstå nybildning av kärl i näthinnan. Detta kallas proliferativ retinopati och kan på sikt förstöra synen. Även gula fläcken i ögat, den punkt i näthinnan som är platsen för det skarpa seendet, kan påverkas av diabetes så att synen blir suddig.
Njurarna är inte riktigt lika känsliga som ögat för högt blodsocker, men även här kan de viktiga små blodkärlen skadas. Det märks på att proteiner från blodet läcker ut i urinen. Det vanligaste proteinet i blodet är albumin, och när det finns i urinen kallas det albuminuri. Njurskadan leder så småningom till nedsatt njurfunktion vilket i allvarliga fall innebär att njurarna slutar fungera. Tillståndet leder till döden om det inte behandlas med dialys eller njurtransplantation.
Källa: Linköpings universitet.
Forskargruppens förra uppföljning av studiegruppen gjordes 20 år efter sjukdomsstart. De konstaterar nu att efter 30 år har skador uppstått vid lägre blodsockernivåer än vad som sågs efter 20 år. Fler personer har fått skador, trots att de inte har legat högre i blodsockernivå än de gjort tidigare.
Med andra ord verkar tröskeln för att utveckla komplikationer sjunka något över tid. Det gör att studien inte kan säga exakt var i blodsockernivå personer med typ 1-diabetes bör ligga efter ännu längre tid än 30 år efter diagnos.
Vetenskaplig artikel:
Impact of HbA1c Followed 32 Years From Diagnosis of Type 1 Diabetes on Development of Severe Retinopathy and Nephropathy: The VISS Study (Hans Arnqvist, Malin Westerlund, Mats Fredrikson, Johnny Ludvigsson och Maria Nordwall), Diabetes Care.
Kontakt:
Hans Arnqvist
hans.arnqvist@liu.se
