Sänkta bensinskatter ger Ryssland klirr i kassan

Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att flera västländer infört sanktioner mot Ryssland, inklusive restriktioner för EU:s import av råolja och gas.

Energipriserna har samtidigt stigit dramatiskt efter pandemin. Många europeiska länder har därför funderat på att sänka sina bränsleskatter för att stödja konsumenterna.

Men – det är viktigt att förstå hur sådana sänkningar kan påverka oljebolagens vinster, inte minst de ryska. Det menar forskare vid Uppsala universitet och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien.

Skälet till att sänkt skatt ökar de ryska vinsterna är, enligt forskarna, att den sänkta skatten ökar efterfrågan bensin och diesel. Det i sin tur ökar den underliggande efterfrågan på råolja. Eftersom utbudet av råolja, det vill säga oljeproduktionen, är fast på kort sikt ökar priset för att balansera den nya efterfrågan med det tillgängliga utbudet.

Läs också: Sverige sänkte skatten – bolagen rekordhöjde  bensinpriserna

Så stora blir de ryska vinsterna

Forskarna har analyserat effekten av en EU-omfattande sänkning av bränsleskatten och räknat på en EU-gemensam skattesänkning på 0,20 euro per liter, baserat på åtgärder och förslag från medlemsländer. I analysen ingår en modell som tar hänsyn till den globala oljemarknaden, EU:s efterfrågan på vägbränsle och oljeproduktionen i Ryssland.

Analysen förutspår följande: Under det första året efter skattesänkningen minskar EU:s konsumentpriser med nästan hela skattesänkningen, till en kostnad för EU på 170 miljoner euro per dag. Ryska oljebolag får samtidigt ökade vinster på cirka 8,4 miljoner euro per dag.

Upp till tre år efter skattesänkningarna förutspås oljeutbudet bli mer elastiskt vilket medför minskande kostnader för EU och något minskade vinster för Ryssland.

Många är helt beroende av rysk olja

Allt detta är en konsekvens av att Ryssland är en så stor oljeproducent och att länder utanför Ryssland är beroende av olja för sina transporter.

– Ibland glömmer man bort det, men olja är fortfarande världens största energikälla och står för 30 procent av världens energiförsörjning. Och 11 procent av oljan produceras av Ryssland. Endast små ökningar i oljepriset ger stora ökningar i inkomster för Ryssland, säger Henrik Wachtmeister vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Kan finnas andra sätt

Det kan finnas sätt att stötta konsumenterna och samtidigt hålla den politiska linjen mot Ryssland, menar forskarna. Ett sätt är en direkt inkomstökning för konsumenter. Denna skulle innebära samma totala budgetkostnad för EU som den sänkningen av bränsleskatten.

I det scenariot skulle bränslepriserna öka marginellt, men vinstökningarna i Ryssland skulle bara vara cirka 15 procent av vinstökningarna från den tänkta skattesänkningen. Dessutom skulle man inte bara hjälpa dem som köper bensin och diesel, utan alla hushåll skulle få en lättnad.

Vad länder gör spelar roll

– Bensin- och dieselskattersänkningar har ju diskuterats och även genomförts i Sverige under året, men det har det även gjorts i de flesta andra länder i Europa. Man kanske tycker att det inte spelar så stor roll vad Sverige gör, men gör hela Europa en skattesänkning blir effekten på oljemarknaden signifikant, som vi visar i studien, säger Daniel Spiro vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Vetenskaplig artikel:

The effect of European fuel-tax cuts on the oil income of Russia, (Johan Gars, Daniel Spiro och Henrik Wachtmeister), Nature Energy.

Kontakt:

Daniel Spiro, universitetslektor och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.
daniel.spiro@nek.uu.se