En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.
Malmö universitet konstruerar det nationella provet i historia för årskurs nio i grundskolan. I den analys av svaren som universitetet regelbundet gör märkte forskare att förhållandevis många elever misslyckas med en fråga om Förintelsen.
– Vi tänkte att det är märkligt att eleverna hamnar fel med tanke på hur mycket fokus det är på Förintelsen i samhället i allmänhet och i historieämnet i synnerhet. Och vi vet att Förintelsen ingår i undervisningen i skolan, den är ett centralt innehåll i läroplanen, säger Fredrik Alvén, docent i historia vid Malmö universitet.
Historiskt sammanhang ger godkänt
Frågan på provet gäller skälen till Förintelsen. De elever som har fått godkänt har skrivit om orsaker och konsekvenser, som Tysklands nederlag i första världskriget. De har gett komplexa förklaringar som rör samhälle och ekonomi. En del svar har också innehållit paralleller till sådant som pågår i världen idag.
Bara detaljer ger underkänt
En av fyra elever får dock underkänt, vilket är mycket jämfört med många andra provfrågor, enligt forskarna. Vissa får underkänt på frågan om Förintelsen för att de har svarat för kort eller inte verkar ha någon kunskap. Andra har skrivit långa svar och ändå inte blivit godkända.
– Eleverna kan beskriva vad som hände i lägren, hur många som dog och beskrivningar av vad som hände, men inte om vetenskapliga orsaker, säger Fredrik Alvén.
– Många av de underkända svaren fokuserar också på förövarna som Hitler, nazisterna och tyskarna, ofta förenklat avbildade som drivna av avsikten att begå folkmord, utan den historiska kontexten. Hitler beskrivs ibland nästan som att han genomförde Förintelsen på egen hand.
Många svar har moralisk aspekt
För en del elever verkar den vetenskapliga kunskapen saknas, samtidigt som eleverna ger uttryck för en moralisk aspekt, en upprördhet.
Både den vetenskapliga och moraliska aspekten är viktig, menar Fredrik Alvén. Men det är viktigt i historiebeskrivningen att se större strukturer.
– Sedan är det både för elever och forskare svårt att inte känna avsky för det som hände under Förintelsen, men kunskapsmässigt måste man också distansera sig och se vad som hände runt om.
Inte ett misslyckande
Resultaten kan inte tolkas som att undervisningen misslyckats, menar Fredrik Alvén, utan just att eleverna fokuserar på två olika sätt att beskriva historien: vetenskapligt eller moraliskt.
– Det är en diskussion som pågår, hur vi kan dra lärdomar av historien. Historieämnet blir ointressant om vi inte ser ett moraliskt perspektiv i det som hänt, och samtidigt väldigt förblindande om vi bara ser historien ur ett känslomässigt perspektiv, säger Fredrik Alvén.
Populärkulturen spelar in
Att andra världskriget och Förintelsen väcker känslor hos många elever är inte så konstigt, menar forskarna. Otaliga böcker och filmer beskriver dessa historiska händelser, ofta på känsloladdade sätt.
– Orsakerna till exempelvis den industriella revolutionen är inte en lika genomgående berättelse i vår kultur. Men jag kan spekulera i att med ökat klimatperspektiv och fler klimatkatastrofer så kan den industriella revolutionen få en annan betydelse framöver: ett historiskt innehåll med uppmaningar om ett mer moraliskt ansvar, säger Fredrik Alvén.
Vetenskaplig artikel:
Den vetenskapliga frågan och det moraliska svaret: Förintelsen i elevers kunskaps- och föreställningsvärldar (Fredrik Alvén, Klas-Göran Karlsson, och Marianne Sjöland).
Kontakt:
Fredrik Alvén
fredrik.alven@mau.se
