Det går inte att omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är. I en stadsskog finns betydligt färre fågelarter än i motsvarande skog på landet.
Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resultatet är tydligt:
I naturliga skogar som ligger i en stadskärna förekommer i genomsnitt en fjärdedel färre arter skogsfåglar jämfört med i skogar utanför staden. När det gäller hotade arter förekom omkring hälften så många arter i stadsskogar jämfört med i lantliga skogar.
Hur påverkas naturområden i städer?
Resultaten fördjupar kunskapen om städers påverkan på den biologiska mångfalden, menar William Sidemo Holm, en av forskarna bakom studien. Sedan tidigare är det välkänt att urbanisering är en av de främsta drivkrafterna bakom förlust av biologisk mångfald, då städerna brer ut sig på mark som tidigare utgjort natur. Det som däremot inte är lika känt är hur städer påverkar bevarade naturområden i en stad.
– Vår studie visar att man inte kan omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är, utan den kommer att påverkas negativt, säger William Sidemo Holm, som arbetade med studien under sin tid som doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Miljön runtomkring påverkar
För att vara säkra på resultatet har forskarna varit noggranna med att jämföra liknande skogsområden, så kallade habitat. Det är alltså inte en stadspark i en stad som har jämförts med en skog på landsbygden, betonar William Sidemo Holm, och säger att studien är en av de första där man jämfört mångfalden i liknande habitat längs med en så kallad urban gradient.
– Därmed vet vi att resultaten inte drivs av skillnader i de undersökta habitaten, som här var naturlig skog. Istället var det den omkringliggande miljön som gav upphov till skillnaderna.
Tillgång till insekter tros spela roll
Att stadsmiljö har så tydlig negativ påverkan på skogars fågelmångfald, om skogen ligger i staden, kan ha med tillgång på föda att göra, tror forskarna. Många fåglar är beroende av födoresurser inte bara i sitt absoluta närområde utan också i omgivningarna, och i städer finns det exempelvis färre insekter. Dessutom är vissa arter känsliga för artificiella störningar som ljud och ljus, som förekommer mer i städer.
– Våra resultat belyser vikten av att ta hänsyn till omgivande natur vid stadsplanering, och inte bygga in den. Det är framförallt viktigt att undvika utbyggnad av städer intill skyddsvärd natur där det till exempel finns hotade arter – vi fann att dessa är särskilt känsliga för urbana omgivningar, säger William Sidemo Holm.
Även stadsskogar har betydelse
Studien visade också att stadsskogar har betydelse för fågelmångfalden. Även om en majoritet av fågelarterna var vanligare utanför städerna fanns det arter som oftare påträffades i städer, som till exempel arten stenknäck. Orsaken kan vara att städerna har fler fruktträd som kan förse stenknäcken med föda.
– Vår slutsats är att det är viktigt att bevara naturliga skogar både i städerna och utanför dem för att upprätthålla den lokala mångfalden, säger William Sidemo Holm.
För att bättre kunna bevara städers biologiska mångfald behövs mer kunskap om hur man kan minska den negativa påverkan på naturområden från omgivande stadsmiljö, menar forskarna.
– I framtiden vore det särskilt intressant att undersöka om sammanhängande grön infrastruktur i städerna, eller mellan stad och landsbygd, kan öka möjligheterna för fågelarter i staden att finna nödvändiga resurser.
Vetenskaplig artikel:
Urbanization causes biotic homogenization of woodland bird
communities at multiple spatial scales (pdf).
Kontakt:
William Sidemo Holm, forskare och utredare på Agrifood/SLU. Studien gjordes under hans tid som doktorand på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, William.sidemo_holm@cec.lu.se, Johan Ekroos, biträdande professor vid Helsingfors universitet, medverkade som forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, johan.ekroos@helsinki.fi, Marcus Hedblom, professor i landskapsförvaltning vid Institutionen för stad och land, SLU, marcus.hedblom@slu.se
