Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.
Dessutom påverkar även förändringar i klimatet och förekomsten av olika rovdjur renbetesmarken.
Renskötsel har setts som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet, genom att de betande djuren håller landskapet öppet. Men en studie från Stockholms universitet visar att nästan all renbetesmark hotas av människors ökande aktivitet i norr.
– Att området är utsatt för många typer av påverkan är inte nytt. Det nya i den här studien är att vi har lyckats skapa en översikt av de sammantagna effekterna på hela renbetesområdet, säger Marianne Stoessel, studiens huvudförfattare och doktorand vid Stockholms universitet.
Mänsklig närvaro hotar hela systemet för renbete
– I norra Fennoskandia har vi kvar ett av de äldsta systemen för djurhållning i Europa, där renar kan ströva fritt på 40 procent av Norges, Sveriges och Finlands yta. Eller åtminstone brukade de kunna göra det. Den ökande mänskliga närvaron hotar hela systemet, säger hon.
Studien visar att drygt hälften av renbetesområdet påverkas av flera olika typer av markanvändning, och att 85 procent av området är påverkat av minst en typ av användning. Det minskar både storleken och kvaliteten på sommarbetesområdet. Den vanligaste typen av mänsklig påverkan är friluftsturism, följt av skogsbruk samt vägar och järnvägar.
– Betande djur är en nyckelfaktor för att bibehålla den biologiska mångfalden bland växer, även i fjällen, säger Regina Lindborg, professor i geografi vid Stockholms universitet. Hon är medförfattare till studien och koordinerar forskningsprojektet.
Stor risk för förändring av fjällandskapet
– På grund av den stora sammanlagda belastningen på renbetesområdet, liksom klimatförändringarna, finns en stor risk för förändringar i växtlivet och i landskapet i framtiden. Förändringar som leder till att betet koncentreras till de områden som är mindre påverkade och att träd och buskar vinner terräng i de mer påverkade, säger hon.
Studien ingår i forskningsprojektet ”Effekterna av markanvändning och klimat i norra Fennoskandia”.
Läs också: Många vill ha renarnas land. Fler vindkraftverk och gruvor ökar trycket på renbetesmark i norr.
Vetenskaplig studie:
Mapping cumulative pressures on the grazing lands of northern Fennoscandia, Scientific Reports . DOI : 10.1038/s41598-022-20095-w
Kontakt:
Marianne Stoessel, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, marianne.stoessel@natgeo.su.se
Regina Lindborg, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, regina.lindborg@natgeo.su.se
