I början av pandemin var många svenskar tveksamma till att vaccineras mot covid-19. Tveksamheten var extra stor i vissa grupper, bland annat hos dem som är missnöjda med den svenska demokratin.
– Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år, säger forskaren Johannes Lindvall.
Faktorer som ålder, risk för allvarlig sjukdom, socioekonomiska förhållanden, kunskap och information har betydelse för hur människor ställer sig till vaccinationer, inklusive covid-19-vaccination.
Statsvetare vid Göteborgs universitet har undersökt hur många i Sverige som i början av pandemin var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19, och vad som utmärkte dem som var tveksamma.
Studien baseras på två enkätundersökningar från 2020 med svenskar i åldrarna 16–85 år. Dessa fick frågan om hur sannolikt det var att de skulle vaccinera sig mot covid-19 om de blev erbjudna ett sådant vaccin. Enkätpersonerna fick också samhälleliga och politiska frågor, som hur nöjda de var med hur den svenska demokratin fungerar.
Tvekan hos män, unga, SD-sympatisörer
Det visade sig att 40 procent av personerna i undersökningen var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19.
Tveksamheten var utbredd i flera samhällsgrupper, som grupper med unga som hade mindre risk för att bli allvarligt sjuka samt personer födda utanför Europa. Men det fanns ytterligare grupper ”tveksamma” som utmärkte sig genom sina politiska uppfattningar.
– Det handlar om grupper som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och grupper som inte litar på andra människor, säger Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Dessutom hittar vi grupper där en kombination av politiska attityder och personliga hälsorisker verkar förklara synen på covid-vaccinet. Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år.
Kan handla om misstro mot myndigheter
Hur kan då demokratimissnöje och vaccintvekan tänkas hänga ihop? En tolkning, säger forskarna, är att viljan att bidra till ett kollektivt projekt som en massvaccinering beror på människors upplevelse av hur väl samhällets styrsystem fungerar. Det kan också handla om en generell misstro mot myndigheter, eller en känsla av utanförskap.
Resultaten visar alltså att flera olika faktorer interagerar på ett komplicerat sätt när det gäller människors inställning till vaccinationer.
– Studien belyser bredare frågor om moderna demokratiska staters förmåga att övertyga medborgare att göra en kollektiv insats för folkhälsan. Vaccinationsviljan under coronapandemin är ett tydligt exempel på det, säger forskaren Björn Rönnerstrand.
Enkäterna genomfördes av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Vetenskaplig artikel:
Challenges for public-service delivery: the case of Covid-19 vaccine hesitancy (Johannes Lindvall och Björn Rönnerstrand), Journal of European Public Policy.
Kontakt:
Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap
johannes.lindvall@gu.se
