Gröna matuppfinningar – hur miljösmarta är de egentligen?

Det investeras stort i det som kallas foodtech, det vill säga nya tekniker för odling, förädling och distribution av mat.

Lösningarna påstås ofta vara miljösmarta och hållbara, men mycket få av dem har utvärderats vetenskapligt utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv, visar en ny studie.

– Ny teknik inom matsystemet omges ofta av en hållbarhetsgloria och många av dem har som ambition att reducera avtrycket på klimatet. Men de ignorerar i regel andra aspekter av hållbarhet, säger Anne Charlotte Bunge, forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

I en studie jämför hon och forskarkollegor den vetenskapliga grunden för hållbarhetslöftena gällande fyra matinnovationer: Växtbaserade substitut till animaliska produkter, vertikal odling, hemleveranser av mat samt blockkedjetekniken.

Alla fyra är populära bland investerare i Norden och presenteras ofta som hållbara lösningar på utmaningar inom matsystemet.

Växtbaserade substitut – mycket forskning saknas

Växtbaserade substitut, till att börja med, har enligt studien lägre miljöpåverkan än animaliska produkter, generellt. Men – hälsoeffekterna av att konsumera dessa produkter under en längre tid har ännu inte studerats. Och socioekonomiska faktorer, som prissättningen, diskuteras också sällan.

– Växtbaserade alternativ kostar mer än konventionella animaliska produkter. Det kan framstå som att en växtbaserad kost är dyrare och en sorts lyx, vilket i sin tur kan leda till sociala orättvisor, säger Anne Charlotte Bunge.

Vertikal odling är energikrävande

Vad gäller vertikal odling och hållbarhet är resultaten blandade. Att odla på höjden kräver mindre yta och vatten jämfört med att odla på traditionellt vis utomhus, eller i växthus.

Däremot behövs ofta mer energi. Växthusgasutsläppen är i regel också högre än vid utomhusodlingar. Andra hållbarhetsaspekter av vertikal odling har bara undersökts i mycket begränsad omfattning.

– Vi kan se att det finns en tydlig kunskapslucka vad gäller de socioekonomiska effekterna av att skala upp vertikal odling, säger Anne Charlotte Bunge.

Hemkörd mat är sämre ur hållbarhetsvinkel

Att få hemleverans av mat är i de flesta fall sämre ur hållbarhetssynpunkt än att handla mat i butiken. Det enda undantaget är om matleveransen ersätter en konsuments bilresa till affären.

Och att få lagad mat hemkörd har inga hållbarhetsfördelar alls, enligt studien.

– Forskningen visar att den som går till en restaurang och äter sin mat där kan spara 68 procent växthusgaser jämfört med den som får måltiden hemlevererad, säger Anne Charlotte Bunge.

Beträffande användning av blockkedjetekniken i livsmedelsbranschen finns ingen forskning som har visat påtagliga förbättringar, enligt studien. Det som hittills har publicerats diskuterar bara fördelar ur ett teoretiskt perspektiv.

Forskarna bakom den nya studien efterfrågar ett nytt ramverk för att bedöma nya teknikers hållbarhet.

– För att framtida investeringar ska kunna bidra till en verkligt hållbar omställning av matsystemet krävs en mer robust, kvantitativ bedömning av den ny teknikens faktiska hållbarhetseffekter, säger professor Line Gordon, chef på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Vetenskaplig artikel:

A systematic scoping review of the sustainability of vertical farming, plant-based alternatives, food delivery services and blockchain in food systems (Anne Charlotte Bunge, Amanda Wood, Afton Halloran och Line J. Gordon), Nature Food.

Kontakt:

Anne Charlotte Bunge, doktorand vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
annecharlotte.bunge@su.se