Högre temperaturer i flera regioner i världen kan drabba hälsan. Extra sårbara för extrem värme är utomhusjobbare, äldre och små barn – särskilt i överbefolkade storstäder. Det visar en rapport från Göteborgs universitet.
Stigande temperaturer i världen innebär ett växande hot mot människors hälsa. I samband med FN:s klimatkonferens i Egypten har forskare vid Göteborgs universitet gått igenom olika scenarier och hälsoeffekter av extremvärme. Rapporten har bland annat utgått från vetenskapliga studier under de senaste 18 åren.
– Det mest påfallande i materialet är omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar så många. Och det är allt fler områden i världen som riskerar att bli sådana att man inte kan bo och arbeta där, säger hon professor Anna-Carin Olin vid Göteborgs universitet.
Barn känsliga för värmestress
I rapporten beskrivs det som kallas värmestress. Den uppstår när kroppen inte kan reglera hög värme, något som leder till att hjärta och cirkulationssystem påverkas. I kombination med arbete utomhus, sjukdom eller hög ålder ökar riskerna för exempelvis lågt blodtryck och värmerelaterad huvudvärk. I svårare fall kan även värmeslag och dödsfall inträffa.
Barnens utsatthet lyfts också fram. Små barn har liten kroppsvolym i förhållande till den yta som exponeras för värme. Det gör att de blir extra känsliga för värmestress och uttorkning.
Svårt att hitta kyla i stora städer
Överbefolkade storstadsmiljöer i riktigt varma länder, där dagsvärmen absorberas i gator och byggnader, lagras och sedan frigörs långsamt nattetid, innebär en svår levnadsmiljö för barn. Fenomenet kallas urbana värmeöar och ger inte utrymme för återhämtning från hettan.
– Det här är särskild svårt i utvecklingsländer, det förekommer ofta i fattigare områden i stora städer utan möjligheter att kyla ner sig. I de här områdena där det inte går att skydda sig utgör barnen en särskilt sårbar grupp, säger Anna-Carin Olin.
Problem också i Sverige
De befolkningar som kommer att påverkas mest av stigande temperaturer finns i redan varma regioner i världen, där även små temperaturförändringar kommer att ha en allvarlig påverkan på hälsan.
I Europa väntas ökningen av dödsfall kopplat till värme vägas upp av minskad köldrelaterad dödlighet, men inte på längre sikt.
– Vi ska inte glömma bort att vi också är utsatta. Det gäller inte minst äldre personer som bor själva eller på äldreboenden. Där har vi inte alltid beredskap för att skydda folk från höga temperaturer, Anna-Carin Olin.
Mer om rapporten
Rapporten beskriver de mest utsatta befolkningarna i världen, regioner där extremvärme råder och olika framtidsscenarier för global uppvärmning. Underlaget är hämtat från rapporter och vetenskapliga publiceringar från åren 2004-2022, med tyngdpunkt på de senaste åren.
Rapport:
Extreme temperatures – a threat to human health, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Anna-Carin Olin, professor i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, anna-carin.olin@amm.gu.se
