Risk att föda för tidigt även vid symtomfri tarminflammation
TarmsjukdomarGraviditetInflammatorisk tarmsjukdom, IBD, ökar risken att föda för tidigt – även när sjukdomen är till synes symtomfri. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
IBD, se faktaruta nedan, har tidigare kunnat kopplas till negativa födelseutfall. Till exempel har samband synts mellan IBD och för tidig födsel, främst hos kvinnor med tecken på aktiv sjukdom.
De som inte har en uppenbar sjukdomsaktivitet har ofta en mikroskopisk inflammation i tarmens slemhinna. Men det har hittills inte varit känt huruvida sådan mikroskopisk inflammation kan kopplas till risker vid graviditet.
IBD, tarmsjukdom som går i skov
IBD omfattar ulcerös kolit och Crohns sjukdom och karakteriseras av en kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Det är oklart exakt vad som orsakar sjukdomen, men både arv och miljö är av betydelse.
Till skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna. Sjukdomarna debuterar oftast i åldern 15-30 år och förekomsten i befolkningen är cirka 0,5 procent.
IBD kännetecknas av att symtomen går i skov, ibland med längre perioder av låg eller ingen sjukdomsaktivitet. Enligt studier utvecklar cirka 20 procent av patienterna med Crohns sjukdom kronisk kontinuerlig sjukdomsaktivitet, för ulcerös kolit är siffran betydligt lägre.
Källor: Göteborgs universitet samt Internetmedicin
Riskökning även vid mikroskopisk inflammation
Men nu visar en studie att även mikroskopisk inflammation, framför allt vid ulcerös kolit, har ett samband med att föda för tidigt, före 37 fullgångna graviditetsveckor.
Av barn till kvinnor med mikroskopisk IBD-inflammation var 9,6 procent för tidigt födda, jämfört med 6,5 procent av barn till kvinnor med IBD men med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.
Det motsvarar en relativ riskökning på 46 procent. Mikroskopisk inflammation var inte tydligt kopplat till andra negativa födelseutfall, som tillväxthämning.
Resultaten bygger på registerdata om kvinnor i Sverige diagnosticerade med IBD. I studien ingick 1 223 barn till kvinnor med mikroskopisk inflammation i tarmen och 630 barn till kvinnor med IBD men med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna. Till detta länkades uppgifter från flertalet nationella hälsoregister.
Kan få betydelse för födande
– Våra resultat antyder att IBD-behandling med mål att nå inte enbart symtomfrihet utan även mikroskopisk utläkning kan minska riskerna för att föda för tidigt, säger Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
– Om våra resultat står sig i framtida studier kan de därför ligga till grund för rekommendationer att bekräfta mikroskopisk utläkning före graviditet, för att minska risken för att föda för tidigt.
Även en ganska måttligt ökad risk för tidig födsel är viktig att uppmärksamma, menar Karl Mårild. Detta eftersom för tidig födsel kan påverka barns hälsa både korsiktigt och långsiktigt.
– För tidig födsel är även i Sverige en av de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem års ålder, det gäller framför allt extremt tidigt födda barn, säger Karl Mårild.
Vetenskaplig artikel:
Histological remission in inflammatory bowel disease and risk of adverse pregnancy outcomes: A nationwide study (Karl Mårild, Jonas Söderling, Olof Stephansson, Jordan Axelrad, Jonas Halfvarson, Gabriella Bröms, Jan Marsal, Ola Olén, Jonas F. Ludvigsson), eClinicalMedicine.
Kontakt:
Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg
karl.marild@gu.se
