Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Letar man systematiskt efter förmaksflimmer hos äldre människor kan man rädda liv och spara pengar, enligt en studie.
Screening innebär att man undersöker ett stort antal människor för att hitta sjukdom, eller förstadium till sjukdom. I Sverige görs screening exempelvis i form av mammografi och cellprovtagning.
Risken för stroke är fem gånger högre för dem som har förmaksflimmer. Skulle man då kunna ha screening i befolkningen för förmaksflimmer? Ja, det finns goda skäl till det, anser forskare.
De har i en studie räknat på kostnadseffektiviteten av screening för förmaksflimmer hos personer i åldern 75–76 år och finner att screening skulle rädda liv. Enligt hälsoekonomiska beräkningar skulle sådana här undersökningar även spara pengar i sjukvården, enligt studien.
Förmaksflimmer märks inte alltid
En del personer som har förmaksflimmer känner av det, men det är vanligt att ha tillståndet utan att märka det. Vid förmaksflimmer rör sig delar av hjärtat, förmaken, mycket snabbt och det leder till att hjärtats pumpförmåga blir sämre. Då kan blodet levra sig inne i hjärtat. Levrat blod kan sedan färdas från hjärtat upp till hjärnan och orsaka en blodpropp, eller stroke.
Blodförtunnande behandling kan förhindra att blodproppar bildas. Med screening kan vården hitta människor som har förmaksflimmer utan märkbara symptom – och erbjuda dem blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke.
Källa: Linköpings universitet
– Screeningen är en väldigt enkel intervention. I princip lägger man tummarna på en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet, och gör så två gånger om dagen i två veckor, säger Emma Svennberg, forskare och läkare.
I den hälsoekonomiska analysen har forskarna tagit hänsyn till att en del som bjuds in till screeningen inte dyker upp,
– De som kommer till screeningen är i regel friskare än de som inte deltar. Trots det blir screeningen kostnadsbesparande enligt vår studie. Jag hoppas att beslutsfattare och sjukvården tar till sig detta. Det är en av våra svåraste sjukdomar som kan förebyggas på det här sättet, säger Lars-Åke Levin, professor vid Linköpings universitet.
Vetenskaplig artikel:
Cost-effectiveness of population screening for atrial fibrillation: the STROKESTOP Study (Emma Svennberg, Johan Lyth, Lars Bernfort med flera), European Heart Journal.
Kontakt:
Lars-Åke-Levin, professor
lars-ake.levin@liu.se
