Cancerceller beter sig olika beroende på var i bröstet de finns, enligt en studie. Det här kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa personer.
Cancer orsakas av genetiska mutationer i en cell och över tid blir tumören ett lapptäcke av grupper av celler, så kallade cancerkloner. Forskare från bland annat Stockholms universitet har nu studerat dessa kloner med hjälp av ny teknik.
– Nu har vi för första gången kunnat i detalj kartlägga utbredningen av sådana kloner genom att visualisera dussintals av dessa mutationer i vävnadssnitt från en uppsättning bröstcancertumörer, säger Mats Nilsson, professor vid Stockholms universitet.
Kloner beter sig olika
Forskargruppen fann att det i flera stadier av bröstcancerutveckling finns specifika, och ofta oväntade, mönster av klontillväxt – och att genetiska kloner beter sig olika beroende på var i bröstet de börjar.
Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Resultaten tyder alltså på att det ibland inte bara är genetiken som påverkar hur cancer växer, utan också var tumören finns.
– Insikten om detta kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa individer, även om de har liknande mutationer som andra, eftersom tumörerna finns i olika delar av bröstet, säger Mats Nilsson.
Frågor om spridning kan få svar
Den här metoden kan, enligt forskarna, användas för att svara på några av de stora frågorna om cancer: varför vissa cancerceller sprids, hur behandlingsresistens bildas och varför vissa behandlingar misslyckas.
I framtiden, hoppas forskarna, kan det bli möjligt att påverka miljön runt tumören för att förhindra cancerns förmåga att växa och spridas. Den nya tekniken kan också användas för att testa hur nya behandlingar påverkar cancern och hur tumörer interagerar med immunsystemet.
Vetenskaplig artikel:
Spatial genomics maps the structure, nature and evolution of cancer clones (Artem Lomakin, Jessica Svedlund, Carina Strell, Milana Gataric, Artem Shmatko, Gleb Rukhovich, Jun Sung Park, Young Seok Ju, Stefan Dentro, Vitalii Kleshchevnikov, Vasyl Vaskivskyi, Tong Li, Omer Ali Bayraktar, Sarah Pinder, Andrea L. Richardson, Sandro Santagata, Peter J. Campbell, Hege Russnes, Moritz Gerstung, Mats Nilsson och Lucy R. Yates), Nature.
Kontakt:
Mats Nilsson, professor i biokemi/molekylär diagnostik vid Stockholms universitet och SciLifeLab
mats.nilsson@scilifelab.se
