En förändrad doft från träden i skogen kan vara ett tecken på att träden är stressade av klimatförändringar, enligt forskning från Lunds universitet.
De goda dofter som träden släpper ifrån sig är terpener, ett slags organiska gaser. Terpener är också trädens försvarsmekanism som aktiveras vid luftföroreningar, höga temperaturer och insektsangrepp till följd av att klimatet förändras.
– Även om trädens gaser doftar gott så är de ofta ett tecken på att skogens balans är påverkad och att träden är under någon form av stress som bland annat beror på att klimatet ändras, säger Thomas Holst, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
Granbarkborren påverkar
Han deltar i ett nytt projekt, CLIMB-FOREST, som handlar om klimatförändringarnas påverkan på skogen och där kunskaperna om terpenerna kommer att ingå.
Det är tydligt, säger Thomas Holst, att terpenerna från träden har ökat efter torkan år 2018.
– Insekten granbarkborren har blivit mycket mer aktiv i sina angrepp på skogen – attacker som resulterat i att den stressade skogen påtagligt utökat sitt försvar av terpener.
Försvarsmekanismen hos träden märks inte bara som en förändrad doftupplevelse. Man kan också lägga märke till angreppen genom kådan som kan se ut som tårar på trädstammen.
Kan ge moln i luften
Utsläppen av terpener kan också bidra till att fler partiklar bildas i luften och att moln så småningom uppstår.
– Det skulle då kunna bli en självreglerande process där ett varmare klimat gör att träden släpper ifrån sig mer doftämnen, som i sin tur leder till ökad molnbildning och i nästa steg bidrar till en nedkylning av klimatet, säger Adam Kristensson, aerosolforskare inom kärnfysik.
– Men självklart kan inte doftämnena och skogen lösa klimatproblemen. Högsta prioritet är fortfarande att minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen.
Alternativ till kalhyggen undersöks
En annan del av det nya forskningsprojektet undersöker hur bruket av skogen, som att kalhugga mark, påverkar växthusgasbalansen. Kalhuggning kan leda till att det ekologiska systemet förlorar lagrad koldioxid och att den biologiska mångfalden påverkas.
– Avverkad mark är en utmaning särskilt för det svenska skogsbruket, och i projektet undersöker vi hur stor dess påverkan är och vilka alternativ som kan användas i stället för att kalhugga marken, säger Adam Kristensson.
Ett alternativ är att avverka marken i schackrutor. Då tas träd bort som mönstret på ett schackbräde – vissa ytor är nerhuggna och andra inte.
Plantera träd – tveksam lösning
För att ytterligare bekämpa klimatförändringar har EU fattat beslut om att plantera tre miljarder träd på tidigare jordbruksmark. Forskarna i projektet är dock tveksamma till om det är en bra idé.
Adam Kristensson säger att skog lättare tar upp solljus än marken träden planteras på. Ny skog skulle därmed kunna bidra till en ökad uppvärmning. Det innebär att den positiva effekten av skogens kolupptag först sker när skogen har fått växa i flera decennier.
– Att begränsa klimatförändringar genom att odla skog på mark som inte varit skogsmark tidigare är alltså inte en snabb lösning, säger Adam Kristensson.
Vetenskaplig artikel:
Artikel om hur terpener ökar till följd av granbarkborrens angrepp på träd: Spruce bark beetle infestation cause up to 700 times higher bark BVOC emission rates from Norway spruce – Biogeosciences Discussions (BGD), pre-print (Erica Jaakkola, Antje Gärtner, Anna Maria Jönsson, Karl Ljung, Per-Ola Olsson och Thomas Holst).
Kontakt:
Adam Kristensson, forskare i kärnfysik vid LTH, Lunds universitet samt koordinator för projektet CLIMB-FOREST
adam.kristensson@nuclear.lu.se
