Hade vi tagit lärdom av tidigare stormfloder hade vissa områden i södra Sverige sannolikt inte bebyggts. Och katastrofer kan hända igen. Det säger forskaren Caroline Hallin som vill öka kunskapen om stormfloder – bland annat genom att påminna om den katastrofala Backafloden 1872.
Backafloden, en så kallad stormflod, svepte bort hela samhällen för 150 år sedan. Flera hundra människor miste livet i en av de värsta naturkatastrofer som drabbat södra Östersjön.
Stormfloder och katastrofen Backafloden
Stormfloder är tillfälligt förhöjda vattennivåer som kan leda till översvämningar. Att havsnivån stiger hänger ihop med meteorologiska faktorer, men även klimatförändringar bidrar till att vattennivån stiger och att stormfloder kan inträffa oftare.
Backafloden inträffade den 13 november 1872 och var en stormflod som mätte tre och en halv meter över vattenståndet. Den ledde till att flera kustsamhällen i södra Sverige, Danmark och norra Tyskland översvämmades och sveptes ut till havs.
Som en följd av Backafloden dog 300 människor. Bara i Schleswig-Holstein i Tyskland blev 15 000 människor hemlösa.
Källa: Lunds universitet
Men Backafloden är nästan glömd idag, konstaterar forskaren Caroline Hallin, kustingenjör och forskare i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hon undersöker varför stormfloder inträffar och hur samhällen kan skyddas.
Kollektiva minnet viktigt
Kunskapen som behövs för att förebygga stormfloder och att skydda samhället vid en översvämning måste öka, menar Caroline Hallin. Hon säger att det kollektiva minnet av katastrofer som Backafloden är en viktig del av riskmedvetenheten och krisberedskapen.
– Att levandegöra minnet av vad som hände år 1872 och varför det kunde hända, det är nödvändigt för att vi ska klara oss bättre nästa gång en stormflod sköljer över våra kustsamhällen.
Klimatförändringar kan ge nya katastrofer
En liknande stormflod skulle kunna drabba södra Östersjön igen.
– Risken för översvämningar ökar genom att klimatförändringar får havsnivån att stiga samt att bebyggelse sker i kustnära områden, säger Caroline Hallin.
Det faktum att mycket kring Backafloden har glömts bort har lett till att riskbenägna områden i södra Sverige har exploaterats, fortsätter Caroline Hallin.
– Sedan den här extrema stormhändelsen har kusternas översvämningsbenägna samhällen byggts ut med tusentals hus som riskerar att översvämmas ifall en liknande händelse skulle inträffa igen. Om vi tagit lärdom av tidigare stormfloder så hade nog vissa av de här områdena inte bebyggts.
Sandstränder ger skydd
En lärdom från tidigare stormfloder är att naturen på egen hand står för flera bra översvämningsskydd, som sandstränder och sanddyner som kan bryta vågenergi och skydda bakomliggande områden mot översvämning.
– En del kustområden har naturliga översvämningsskydd genom sina sanddyner, men på en del platser kan de behöva förstärkas, och på andra kan det behöva byggas nya vallar, säger Caroline Hallin.
Vallar av ålgräs fanns 1872
Redan när Backafloden skedde fanns vallar byggda av ålgräs som skyddade bebyggelsen på Falsterbonäset.
– Men vallarna var inte tillräckligt höga för att skydda mot Backafloden. Stormfloden fick dem att brista och nästan hela Falsterbonäset översvämmades, säger Caroline Hallin.
– Men tack vare att den gamla bebyggelsen var belägen i terrängens höjdpunkter klarade man sig ändå ganska lindrigt undan här. De största skadorna inträffade på Skånes ostkust där de stora vågorna slog sönder husen och hamnarna i fiskelägena.
Caroline Hallin har med forskarkollegor publicerat en kunskapsöversikt om stormfloder.
– Vi hoppas att rapporten ökar förståelsen av stormfloder, varför de inträffar och hur vi kan skydda oss bättre när de händer igen. Så att historien lär oss att bygga ett robust samhälle för framtiden.
Rapport:
Stormfloder – en kunskapsöversikt av metoder för att identifiera och kvantifiera extrema havsvattenstånd, Lunds universitet.
Kontakt:
Caroline Hallin, kustingenjör och forskare i teknisk vattenresurslära vid LTH, Lunds universitet
caroline.hallin@tvrl.lth.se
_b_859.jpg){kind=link}