Cancer som spridit sig till andra organ är svårare att bota. Forskare kan nu visa hur metastaser anpassar sin ämnesomsättning till ny vävnad för att fortsätta växa. Upptäckten kan bli en viktig pusselbit i jakten på mer effektiva behandlingar.
Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas tillväxt.
I en ny studie har forskare på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ.
Den visar att metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning och att den lokala miljön har stor betydelse.
– De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger forskaren Fariba Roshanzamir.
Verktyg för att hämma cancerns tillväxt
Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer, som är en allvarlig form som är svår att behandla med läkemedel. Men slutsatserna kan, enligt forskarna, tillämpas på alla typer av spridd cancer.
Därmed öppnas nya möjligheter att utveckla mer effektiva behandlingar, som riktar in sig på att hämma metabolismen i metastaserna snarare än att behandla dem som ursprungstumören.
– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på.
Ny syn på metastasers egenskaper
Idag är spridning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter. Jens Nielsen, professor på Chalmers, hoppas att studien kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende.
– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.
Studie:
Kontakt:
Fariba Roshanzamir, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, faribar@chalmers.se
Jens Nielsen, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, nielsenj@chalmers.se
