Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Utsläpp av växthusgaser innebär att klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. Utvecklingen innebär en ökad risk för fler värmeböljor och bränder.
Enligt FN:s klimatpanel går uppvärmningen över landområden på jorden betydligt snabbare med cirka 1,6 grader i medeltal. Det kan jämföras med haven där uppvärmningen är 0,9 grader.
Det innebär att den globala utsläppsbudgeten för att undvika 1,5-graders uppvärmning över land är förbrukad för jorden som helhet. Nu visar en studie från Stockholms universitet att utsläppsbudgeten även är förbrukad för två graders uppvärmning över stora delar av Europa under sommarhalvåret.
Fler värmeböljor att vänta
Mätningar visar att uppvärmningen under sommarhalvåret i stora delar av Europa under de senaste fyra årtiondena redan ligger över två grader.
– Klimatförändringen är allvarlig då den bland annat leder till fler värmeböljor i Europa, en direkt följd av den stigande temperaturen. Det i sin tur ökar risken för bränder, som de förödande bränder som södra Europa drabbades av sommaren 2022, säger Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet.
Torrare mark och färre moln
I södra Europa syns även en tydlig så kallad positiv återkoppling orsakad av den globala uppvärmningen. Det här innebär en förstärkt uppvärmning då marken har blivit betydligt torrare, samtidigt som avdunstningen har minskat. Molnmängden har även minskat för stora delar av Europa. Med stor sannolikhet, åtminstone delvis, beror detta på mindre vattenånga i luften.
– Det vi ser framför allt för södra Europa, ligger i linje med FN:s klimatpanel, som tidigt förutsåg att en ökad mänsklig påverkan på växthuseffekten skulle leda till att torra områden på jorden blir ännu torrare, säger Paul Glantz.
Aerosoler döljer verklig uppvärmning
Enligt Paul Glantz är den snabba uppvärmningen i till exempel Central- och Östeuropa först och främst en konsekvens av utsläppen av långlivade mänskliga växthusgaser.
Men i kombination med att utsläppen av kortlivade aerosolpartiklar, från bland annat kolkraftverk i området, har minskat stort under de senaste 40 åren har det givit en extrem temperaturökning över två grader.
– De luftburna aerosolpartiklarna, innan de började minska i början på 1980-talet i Europa, har maskerat den uppvärmningen som orsakas av mänskliga växthusgaser med drygt en grad i medeltal för sommarhalvåret. När aerosolerna i atmosfären minskar, så ökar temperaturen snabbt. Mänskliga utsläpp av koldioxid är ändå det stora hotet då växthusgasen påverkar klimatet i hundratals till tusentals år.
Enligt Paul Glantz ger detta en föraning om framtida uppvärmning i andra områden på jorden där mängden aerosoler i atmosfären är förhöjda på grund av stora utsläpp, till exempel i Indien och Kina.
Så hänger växthuseffekten och aerosoleffekten ihop
Fossil förbränning leder till utsläpp av både aerosolpartiklar och växthusgaser. De har därmed samma källa, men klimateffekten på jorden skiljer sig åt.
Växthuseffekten
Växthusgaser är i stort sett transparanta för solstrålning samtidigt som de absorberar den infraröda strålningen effektivt, vilket leder till återstrålning mot jordytan. Jorden absorberar därmed både solstrålning och infraröd strålning, vilket leder till att framförallt den lägre delen av atmosfären värms upp.
Växthusgaserna är generellt långlivade i atmosfären och det gäller framför allt koldioxid där mänskliga utsläpp påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Det innebär också att växthusgasen sprider sig jämt över hela jorden.
Aerosoleffekten
Aerosolpartiklar påverkar istället inkommande solstrålning, det vill säga de sprider en del av solljuset tillbaks till rymden. Den avkylande effekten blir därmed större genom mänskliga utsläpp av aerosolpartiklar.
Luftburna mänskliga aerosolpartiklar har en livslängd på ungefär en vecka, vilket innebär att de framför allt kyler klimatet lokalt eller regionalt och på kort sikt.
Parisavtalet mellan världens länder ska säkra att utsläppen av växthusgaser börjar minska, men det är också viktigt att halten av aerosolpartiklar går ner. Luftföroreningar där aerosolpartiklar ingår orsakar cirka åtta miljoner förtida dödsfall varje år i världen.
Studie:
Unmasking the effects of aerosols on greenhouse warming over Europe, Journal of Geophysical Research – Atmospheres
Kontakt:
Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, paul.glantz@aces.su.se
