Svensk skräck har rönt framgång internationellt, som John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in. Något som utmärker skräckgenren är att den ofta speglar människors ångest. Men den kan också hjälpa människor att hantera egen ångest. Det framgår av en ny vetenskaplig bok om den svenska skräckgenren.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, studerar nutida gotiska berättelser, eller skräckberättelser, i böcker och på film och tv. Hon har nyligen kommit ut med en bok i ämnet och beskriver bland annat det kännetecknande för skandinaviska skräckberättelser.
– Det som utmärker skandinavisk – inte minst svensk – gotik är att vildmark, landskap och natur har en central roll. Det har även det övernaturliga vi finner i saga och folklore, säger Yvonne Leffler.
Under senare år har flera skandinaviska verk i genren gjort succé internationellt, som John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in. Romanen har filmatiserats både i Sverige och i USA.
– Skandinavisk gotik erbjuder något nytt och lite mer kittlande för vana fans.
Speglar oro och ångest
Genren överlag, säger Yvonne Leffler, har alltid speglat sin tids oro och ångest. Den vilda naturen i dagens svenska gotik är exempelvis ett uttryck för samtidens klimatångest, till exempel i tv-serien Jordskott.
– Berättelserna skildrar vårt missbruk av landskapet och undantryckandet av de varelser vi inte känner igen som mänskliga. När vi skövlar skog så hämnas plötsligt naturen i form av ett troll eller väsen.
I berättelserna är det främst det kvinnliga i form av troll, skogsfrun och vittror som står i närmast förbund med naturen och det okända, enligt Yvonne Leffler. Det syns framför allt hos manliga författare och filmskapare och är en tradition sedan 1800-talets gotiska berättelser.
Skräckgenren ”tränar” oss
Social omvälvning och oro i samhället har historiskt gynnat skäckgenrens popularitet. En del menar att genren fungerar som en slags träning där vi lär oss att hantera vår egen ångest i det dagliga livet, säger Yvonne Leffler.
– Vi är fascinerade av det som är skrämmande, men fiktiva berättelser tillåter oss även att konsumera och närma oss det hotfulla på ett säkert och kontrollerat sätt.
Ekokritiken i den svenska gotiken erbjuder även ett nytt perspektiv på ett fenomen som ur en mänsklig synvinkel redan framstår som skrämmande.
– När det ekokritiska temat i berättelsen plötsligt representeras av naturen själv – exempelvis i en form av ett väsen – ser vi på problemet med andra ögon. Det får oss att tänka till lite.
Rädsla för välfärdskollaps
Yvonne Leffler tror att en ökande oro för det svenska välfärdssystemets utveckling kommer att avspeglas i den svenska gotiken framöver.
– Redan idag finns skräckberättelser om barn som är annorlunda, om personer med demens eller personer inom sjukvården. Det är en effekt av att någonting plötsligt händer i vårt trygga välfärdssverige som får oss i gungning. Vi börjar att ifrågasätta äldrevården eller vårt sätt att hantera död: Är den faktiskt rätt monstruös?
Dock kommer den vilda naturen och folktron troligtvis att fortsätta att vara ett centralt motiv i svensk skräck, enligt Yvonne Leffler.
– Vi måste komma ihåg att en stor del av befolkningen lever ett urbant liv. I kontrast till det urbana förefaller naturen som något främmande och därmed något skrämmande vi inte kan behärska.
Yvonne Lefflers bok heter Swedish Gothic: Landscapes of Untamed Nature.
Kontakt:
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet
yvonne.leffler@lir.gu.se
