Hos vissa patienter med bukspottskörtelcancer stiger ett ämne i blodet redan två år före diagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Upptäckten är viktig för att i framtiden hitta sätt att tidigt spåra den fruktade cancerformen.
– Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna, säger Daniel Öhlund som forskar vid Umeå universitet.
Ett stort problem med cancer i bukspottskörteln, pankreas, är att cancern i början bara ger diffusa symtom. Den upptäcks därför ofta sent och är därmed svår att behandla framgångsrikt. Det gör att dödligheten i denna cancerform är mycket hög.
Att hitta sätt att tidigare upptäcka cancer i bukspottskörteln skulle vara ett viktigt steg för att kunna behandla cancern innan det är för sent.
Bukspottskörtelcancer
Cirka 1200 svenskar drabbas årligen av cancer i bukspottskörteln. Det är den cancerform med högst dödlighet. Den enda effektiva behandlingen för närvarande är kirurgi. För att den ska vara effektiv får inte cancern ha spridit utanför bukspottskörteln.
I en studie har nu forskare vid Umeå universitet analyserat patientmaterial som samlats in inom ramen för Northern Sweden Health and Disease Study.
Cancern kan följas
Det finns två kända markörer i blodet för bukspottskörtelcancer, nämligen två proteiner som heter CA19-9 och CEA. De är effektiva för att kunna följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.
Forskarna sökte därför systematiskt i biobanken efter personer som senare utvecklade bukspottskörtelcancer. De mätte markörer i blodet som kunde visa att cancern var på väg. De fann att liten andel av de personer som fick cancerformen hade långsamt stigande nivåer av markören CA19-9 två år innan de fick diagnosen.
– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund.
Fungerar inte för screening
Däremot kunde forskarna inte hitta någon markör som var tillräckligt stark för att kunna förutsäga vilka friska personer som är i riskzonen för att senare få cancerformen. Ingen av de markörer man letade efter var tillräckligt känslig för att kunna användas vid allmän screening på befolkningsnivå.
–Det finns förutsättningar att med ett blodprov upptäcka bukspottkörtelcancer i ett mycket tidigt stadium, men att vi måste hitta känsligare markörer för sjukdomen än vi har idag, säger James Mason, en av studiens huvudförfattare.
Vetenskaplig studie:
A Cross-Sectional and Longitudinal Analysis of Pre-Diagnostic Blood Plasma Biomarkers for Early Detection of Pancreatic Cancer, International Journal of Molecular Sciences.
Kontakt:
Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, daniel.ohlund@umu.se
Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, malin.sund@umu.se
