Den svenska reggaekulturen är nästintill outforskad i vetenskapen. Men nu har en forskare djupdykt i svensk reggae och finner en hybridkultur, ett slags mix av Peps Persson och Bob Marley.
I Sverige finns två renodlade reggaefestivaler och det går att dansa till reggae nästan varje helg i de större städerna. Historikern Emilia Frölichs avhandling handlar om den svenska reggaekulturen och hur den förhåller sig till reggaens jamaicanska ursprung och kulturella traditioner.
– Det jag tycker är intressant med reggaen är att det finns en spänningsfylld relation mellan reggaens ursprung och Sverige. Reggaen är en jamaicansk musikgenre som verkligen betonar svarta erfarenheter av kolonialism och den transatlantiska slavhandelns arv. Detta perspektiv är inte lika självklart i den svenska reggaen, säger Emilia Frölich.
Föreställningar om svarthet
Emilia Frölich har använt intervjuer, föremål, tatueringar, låttexter och pressmaterial för att ge en bred bild av svensk reggaekulturs uttryck.
Reggaen har, som många andra musikgenrer, politiska och rebelliska undertoner. Emilia Frölich menar att det finns en lockelse i reggaen som har att göra med särskilda föreställningar om svarthet och svart populärmusik.
– Föreställningar kring svarthet har historiskt sett framställts som något exotiskt, i kontrast till det vita och västerländska, vilket kan vara en anledning till att man som svensk attraheras av reggae, säger Emilia Frölich.
Tydlig hippie-influens i Sverige
Den svenska reggaen blir en hybrid som lånar från den internationella reggaen där svenska musiktraditioner också har en viktig betydelse.
I den svenska reggaegemenskapen hänger det musikaliska intresset ihop med livsstilsval och värderingar. Det finns en tydlig hippieinfluens som kan kopplas till Bob Marleys budskap om fred och kärlek. Peps Persson har också blivit en stilbildande reggaeikon i Sverige.
– Dock var Bob Marleys fredsbudskap kopplade till det jamaicanska samhället och lokala sociala problem som gängkriminalitet och korruption. I Sverige har dessa budskap anpassats till en svensk kontext i stället.
Proggigt kontra storstad
Den svenska reggaen tar sig olika kulturella uttryck i staden och på landsbygden, enligt Emilia Frölich. På storstadens reggaeklubbar finns en ambition att efterlikna jamaicanska soundsystem-tillställningar med dj:s och dansrutiner från dancehallkulturen.
– På de reggaefestivaler och tillställningar som sker på mindre orter och på landsbygder är reggaekulturen ofta influerad av ett proggigt och alternativt svenskt 1970-tal. Man inspireras av olika ursprung och förflutenheter i sitt reggaeutövande, säger Emilia Frölich.
Avhandling:
Från Kingston till Göinge – autenticitet, identitet och representationer av det förflutna
i svensk reggaekultur, Emilia Frölich
Kontakt:
Emilia Frölich, doktorand
emilia.frolich@mau.se