Ekonomiska svårigheter ökar risken för psykisk ohälsa

I en studie har personer som bor Skåne fått svar på enkätfrågor om ekonomi och hälsa vid tre tillfällen mellan 1999 och 2010.

– Eftersom psykisk ohälsa i sig kan leda till svårigheter att sköta sin ekonomi, så ingick i undersökningen enbart de personer, 2795 till antalet, som från början var vid god psykisk hälsa och aktiva på arbetsmarknaden, säger Per-Olof Östergren som är professor i socialmedicin vid Lunds universitet.

Buffert saknades

Fyra procent av deltagarna i undersökningen uppgav 1999 att de hade svårt att klara de löpande räkningarna mer än hälften av årets månader.

De kunde inte heller få fram 12 000 kronor i händelse av en oförutsedd utgift. De ekonomiska svårigheterna var vanligast bland kvinnor, utlandsfödda och personer med osäkra anställningsförhållanden.

Mer en en tredjedel fick psykiska besvär

Bland deltagarna med ekonomiska svårigheter hade 32 procent vid undersökningens slut år 2010 utvecklat psykiska besvär. Det kan jämföras med 13 procent bland övriga.

– Med tanke på att andelen individer med osäkra anställningsförhållanden har ökat kraftigt sedan 1999 och med tanke på den ekonomiska utvecklingen efter coronapandemin och kriget i Ukraina, så är det rimligt att anta att andelen individer som har svårt att klara sina löpande räkningar och saknar besparingar har ökat påtagligt i den svenska befolkningen, säger Per-Olof Östergren och fortsätter:

– Detta har också framkommit i rapporter från bland annat Statistiska Centralbyrån och Kronofogdemyndigheten.

Betydande risk för psykisk ohälsa

Ekonomi finns med som en riskfaktor vid bedömning av psykisk hälsa, men Per-Olof Östergren menar att resultaten av studien visar att ekonomisk utsatthet och skuldsättning ska ses som tydligt betydande riskfaktor för den psykiska hälsan i befolkningen.

Studie:

Selling one’s future: over-indebtedness and the risk of poor mental health and the role of precarious employment – results from the Scania Public Health Cohort, Sweden, BMJ Open.