Minskat antal vårdplatser tycks ha fått negativa konsekvenser för svenska patienter. Det visar forskning från Linköpings universitet.
Under de senaste 20 åren har de flesta höginkomstländer minskat antalet vårdplatser inom hälso-och sjukvården i förhållande till befolkningsmängden. Så har även skett i Sverige. Men åsikterna har gått isär om vad minskningen har fått för följder.
En del menar att minskningen av vårdplatser på sjukhus är ett tecken på att teknisk utveckling och mer effektivt utnyttjande av resurser har lett till att patienter kan skrivas ut fortare. Andra är av åsikten att minskningen speglar en försämrad tillgång till vård.
Vilka följder får färre vårdplatser?
Flera tidigare studier har visat på samband mellan hög beläggningsgrad – det vill säga andelen vårdplatser som är upptagna – och dödsfall. Men vilken betydelse minskningen av antalet vårdplatser har haft är inte lika studerat. Forskare vid Linköpings universitet gjorde därför beräkningar av hur antalet vårdplatser förändrats inom regionerna mellan 2001 och 2019.
– Vi ser att både vårdplatser och dödlighet minskade i alla regioner under perioden, men i de regioner som gjorde stora neddragningar på vårdplatser sjönk dödligheten inte lika mycket. Tre färre vårdplatser motsvarade ungefär ett ytterligare dödsfall per år, säger Jonathan Siverskog, utredare vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.
Hittar inga andra förklaringar
I studien undersöker forskarna om sambandet kan tolkas som att dödlighet påverkas av vårdplatsminskningar, eller om det finns andra faktorer som ligger bakom resultatet.
– Inga av känslighetsanalyserna som vi gjort pekar på att det finns något annat som förklarar sambandet vi ser mellan antalet vårdplatser och dödstal, utan det verkar som att färre vårdplatser har orsakat högre dödlighet. Vi har inte kunnat hitta några alternativa förklaringar, säger Jonathan Siverskog.
Kan användas som jämförelsemått
Forskarna intresserade sig för frågan eftersom de letar efter sätt att tolka ekonomiska utvärderingar inom hälso-och sjukvården. Hälsoekonomiska utvärderingar brukar visa vad det kostar att med en ny behandling vinna ett år i full hälsa. Men vad som är en rimlig kostnad är omtvistat. I studien beräknar forskarna att kostnaden för att vinna ett år i full hälsa genom fler vårdplatser är ungefär 400 000 kronor. Forskarnas tanke är att utvärderingar av nya behandlingar skulle kunna jämföras med deras uppskattning.
– Om en ny behandling kostar mer än 400 000 kronor per år i full hälsa är det mer effektivt att i stället lägga resurserna på fler vårdplatser, säger Jonathan Siverskog.
Det är värt att notera att forskarna jämfört varje region med sig själv över tid, istället för att jämföra regionerna med varandra. Eftersom det finns flera andra skillnader mellan regionerna, till exempel i befolkningens behov av vård, hade en jämförelse mellan regioner kunnat spegla andra skillnader än antalet vårdplatser.
Vetenskaplig artikel:
The health cost of reducing hospital bed capacity
Kontakt:
Jonathan Siverskog, utredare, jonathan.siverskog@liu.se
