En ny metod har utvecklats för att skilja godartade förändringar i äggstockarna från cancer. Med hjälp av ultraljud och matematiska modeller kan patienter delas in i olika riskgrupper. Det innebär att behandlingen kan anpassas bättre.
Äggstockscancer kallas för bukens tysta tumör eftersom symtomen ofta är vaga och diagnosen därför ofta ställs sent.
För att upptäcka förändringar i äggstockar görs en gynekologisk undersökning, som kan kompletteras med ett vaginalt ultraljud.
– En mycket kompetent ultraljudsundersökare kan med hjälp av ultraljudsbilden se om tumören är god- eller elakartad och ibland till och med avgöra vilken tumörtyp det rör sig om. Men för detta krävs väldigt stor erfarenhet, som de flesta inte har. Därför behövs andra metoder som underlättar diagnostiken, säger Lil Valentin som är professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.
Äggstockscancer
- Äggstockscancer har högst dödlighet bland de gynekologiskt elakartade tumörerna.
- I Sverige avlider ungefär 550 kvinnor av sjukdomen varje år.
Lil Valentin har sedan slutet av 1990-talet forskat om hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp. Tillsammans med ett internationellt forskarnätverk har hon lanserat den så kallade ADNEX-modellen.
Det är en diagnosmetod som är baserad på sex ultraljudsvariabler och tre kliniska parametrar, som sedan 2022 finns med i Sveriges nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av äggstockscancer.
Identifiera och riskbedöma förändringar
I en ny studie har forskarteamet använt modellen på ett förenklat sätt i en tvåstegsmetod. I studien ingår totalt 4905 patienter med en nyupptäckt äggstocksförändring från 17 olika forskningscentra.
Det första steget i metoden syftar till att på ett enkelt och snabbt sätt identifiera de förändringar som med stor sannolikhet är godartade. Omkring 40 procent av alla som undersöktes hade en så kallad malignitetsrisk på under en procent.
I steg två ingår de förändringar som är svårare att klassificera. Där används modellen för att bedöma risken för malignitet, det vill säga risken för en elakartad tumör, och den mest sannolika typen av malignitet.
På så sätt får läkaren fram en procentsiffra på hur hög risken för cancer är. Tillsammans med den kliniska bilden ger detta en vägledning för hur snabbt patienten behöver utredas och hur behandlingen bör se ut.
– Det är viktigt att komma ihåg att minst 70 procent av alla äggstocksförändringar är godartade och inte kräver någon åtgärd. Med vår modell kan man direkt skilja de olika formerna åt och lugna patienten, som slipper onödig oro, säger Lil Valentin.
Modell har inte slagit igenom
Användningen av ADNEX-modellen har inte helt slagit igenom i Sverige. Istället använder man sedan 30 år tillbaka oftast RMI, Risk of Malignancy Index. I det ingår ultraljud och ett blodprov där tumörmarkören CA125 mäts. Tillsammans ger detta en indikation på om förändringen är godartad eller kan vara cancer.
Men tumörmarkören CA125 är ett ospecifikt prov. Nivåerna av CA125 kan vara förhöjda vid infektion och vissa godartade äggstockstumörer eller andra typer av sjukdomar, enligt Lil Valentin. Det kan innebära falskt alarm och onödig oro för patienten.
– Vid en jämförelse mellan RMI och ADNEX-modellen är den senare helt överlägsen. RMI är ett föråldrat riskbedömningssystem, som bygger på en studie med endast ett hundratal patienter. Det är dags för ett paradigmskifte i svensk hälso- och sjukvård.
Steg framåt för bättre vård
Resultaten av den aktuella studien är ett stort steg framåt mot optimal vård av patienter med äggstocksförändringar, menar forskarna.
– Elakartade tumörer behöver behandling med kirurgi eller kemoterapi beroende på tumörtyp och hur spridd tumören är. Många godartade äggstockstumörer behöver inte behandlas alls, vilket begränsar skadorna av kirurgiska komplikationer och minskar kostnaderna för patienter och samhälle, säger Lil Valentin.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Lil Valentin, senior professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, lil.valentin@med.lu.se
