Antibiotikarester som släpps ut i miljön i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens – och dricksvatten kan innebära ett hot mot hälsan. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Bakterier som blir resistenta mot antibiotika är ett globalt hot som kan leda till att bakterieinfektioner hos djur och människor inte längre går att behandla.
Antibiotika kan komma ut i miljön när preparaten tillverkas, konsumeras och kasseras. Rester av antibiotika i miljön, i till exempel avloppsvatten och dricksvatten, kan bidra till uppkomst och spridning av antibiotikaresistens.
Stora antibiotikaproducenter
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt vilka nivåer av antibiotikarester som sannolikt bidrar till resistensutveckling i olika typer av vatten i västra stillahavsregionen, WPR och sydöstasiatiska regionen, SEAR. Här ingår Kina och Indien som är några av världens största producenter och konsumenter av antibiotika.
I den västra stillahavsregionen identifierades 92 antibiotikapreparat i vattenmiljöer. I den sydöstasiastiska regionen upptäcktes 45 preparat.
Högst risk i avloppsvatten och nära reningsanläggningar
Antibiotikakoncentrationer som överskrider nivån som bedöms vara ofarlig för resistensutveckling fanns i avloppsvatten, i in- och utflöden vid vattenreningsanläggningar och i vattendrag som tar emot sådant vatten.
Högst risk för nivåer som kan leda till resistensutveckling observerades i avloppsvatten och inflöde till vattenreningsanläggningar. Den relativa betydelsen av olika källor som sjukhus, kommunal verksamhet, boskap och läkemedelstillverkning bestämdes också.
Hot mot människors hälsa
I mottagande vatten beräknas högsta risken för nivåer som kan bidra till resistensutveckling finnas för antibiotikaläkemedlet ciprofloxacin i dricksvatten i Kina och västra stillahavsregionen.
– Antibiotikarester i avloppsvatten och vattenreningsanläggningar riskerar att fungera som källor för utveckling av antibiotikaresistens i de här regionerna och innebär ett potentiellt hot mot människors hälsa genom exponering för olika typer av vatten, inklusive dricksvatten, säger Nada Hanna vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Fördelning av resurser viktiga
Resultaten från studien kan hjälpa beslutsfattare att rikta åtgärder mot rester av prioriterad antibiotika på högriskplatser för att skydda både människors hälsa och miljön, menar forskarna.
– Att fördela resurserna effektivt är särskilt viktigt för resursfattiga länder som producerar stora mängder antibiotika, säger Nada Hanna.
Så gjordes undersökningen
Undersökningen gjordes genom en systematisk granskning av litteratur som publicerats mellan 2006–2019. Totalt ingick 218 studier från västra stillahavsregionen och 22 från den sydöstasiatiska regionen.
Forskarna använde också en metod som kallas probabilistisk riskanalys för att uppskatta var koncentrationen av antibiotika är tillräckligt hög för att sannolikt bidra till resistensutveckling.
Begränsningar när resultaten tolkas är bland annat att utförlig data om förekomst av antibiotika i vatten saknas i flera av länderna i de undersökta regionerna. Dessutom ingick endast studier på engelska.
Vetenskaplig studie:
Antibiotic concentrations and antibiotic resistance in aquatic environments of the Western Pacific and South-East Asia Regions: a systematic review and probabilistic environmental hazard assessment, The Lancet Planetary Health.
